Göteborg har fem av landets tio sämsta skolor, mer än var tredje elev lämnar nian utan godkända betyg. Oppositionsledaren Axel Josefson (M) har flera gånger det senaste året ställt krav på att en kriskommission bör tillsättas.
Mer statistik kan listas: I sex av 47 kommunala skolor fick mindre än hälften av eleverna betyg som räckte för att bli behöriga till gymnasiets yrkesprogram.
Andra har pekat på pengarna. Om att kostnaden per elev är hög jämfört med liknande kommuner och har ökat med 22 procent på fyra år. Siffror hos Rådet för främjande av kommunala analyser pekar mot mycket svagt resultat per satsad skattekrona.
Det är i den miljön som Socialdemokraterna i Göteborg i valet nästa år begär förnyat ansvar och det är Viktoria Tryggvadottir Rolka som skolkommunalråd som måste ta matchen.
Frågan är dock vad de olika lägren ska tvista om. Kanske blir det kring att stänga eller inte stänga mindre skolor, de som redan har halvtomma klassrum.
Att hålla fast vid de skolorna bränner 200-300 miljoner, säger Tryggvadottir Rolka medan Liberalernas Axel Darvik kallar det för ”en farlig centraliseringsvåg” där ”små välfungerande skolor med höga resultat riskerar att stängas”.
– Det mest impopulära man som skolpolitiker kan göra är att stänga skolenheter. Det krävs mod. Där finns ett val att göra, säger S-kommunalrådet.
Nu har S i Göteborg att komma överens med samarbetspartierna V och MP. Men den som i dag enbart lyssnar på Viktoria Tryggvadottir Rolka får svårt att höra tydliga skillnader jämfört med hur partierna till höger pratar om skolan.
I de rödgrönas dokument skriver de till exempel att ”studiero är identifierat som ett särskilt utvecklingsområde, där tydligt ledarskap i klassrummet (…) är avgörande förutsättningar”.
I ett samtal med DN efter en träff med ledningen för Nytorpsskolan i den ”särskilt utsatta” stadsdelen Hammarkullen pratar Viktoria Tryggvadottir mer kultur och signaler än efterlyser mer stöd från regeringen.
Behöver skolan i Göteborg mer pengar? Svaret, efter någon sekunds betänketid:
– Nja…
– … hade vi inte läckt pengar till tomma stolar så skulle vi ha ganska goda förutsättningar. Men visst bråkar jag hela tiden om mer pengar. Så svaret är ja i det vi kallar lågindexenheter, säger Tryggvadottir Rolka och syftar på skolorna som ligger i Göteborgs ”gynnade områden”.
– Där har de väldigt skralt på till exempel elevassistenter.
Hon driver inte att relativt sett än mer pengar ska fördelas till skolor i socioekonomiskt utsatta stadsdelar jämfört med i Göteborgs mer ”rika” områden.
– Nej, vår resursfördelningsmodell är redan den mest progressiva i landet. Vi måste fylla de tomma stolarna i klassrummen, det går inte ekonomiskt annars.
Ni har avvisat Moderaternas förslag om en kriskommission för skolan. Varför?
– För att vi redan har så kvalificerade slutsatser om vad som behöver göras. Vi har precis haft en stor kvalitetsdialog med Skolinspektionen. Vi ser att resultatet försiktigt vänder nu.
Det djupa mörkret i debatten om skolan kan också leda fel, känner hon.
– Jag kan bli förtvivlad av bilden som ges av en skola i fritt fall. Ja, klart det finns skolor som har bekymmer, absolut. Men jag möter ofta en helt annan verklighet när jag är ute på besök.
S-politikern har själv bott en tid i USA. Det har satt sina spår, så samtidigt som hon markerar olust inför vad som nu sker från Vita huset talar hon med värme om den sociala träning som hon själv mötte.
– Det amerikanska systemet är bra på det här med social skills, hur man som elev tränas i att föra sig, hur man pratar i grupp. Det blir så klassutjämnande.
Tryggvadottir Rolka upplever att ”vi haft lite av en kultur av omsorg och för låga förväntningar” där de behövts som mest.
– Det har ju varit lite av att här i förortsskolan håller vi på med graffiti… Nej! Här ska vi ha periodiska systemet på väggarna! Fokus på kunskap!
Socialtjänsten, inte läraren, ska i hennes värld hantera omsorgen.
– Vi som skola ska inte lägga huvudet på sned och tycka synd om.
Den förändring du pratar om har inte varit den typiska för skolpolitiker till vänster. Blir det du säger en match för dig att driva i partiet?
– Skolan är generellt organiserat för ett Sverige som det såg ut på 60-70-talet. Om vi inte organiserar oss som samhället ser ut nu, så klarar vi det inte. Men helt klart att det finns ett motstånd att ändra.
Läs mer: ”Hundraårig tradition” i klassrummet bröts för att rädda en skola i kaos
