Så blev kineserna vid gränsen ett hot mot Harris

Tvååringen Jingyue har sparkat av sig skorna och pappa Fuxue ligger raklång på marken med jackan över sina höfter, som en minifilt.

De är utmattade.

Familjen Zhou har färdats långt, hela vägen från Guangxiprovinsen i södra Kina. Den sista etappen till fots över bergen mellan Mexiko och USA. Två vuxna och tre små barn.

Vi upptäcker dem en eftermiddag i slutet av maj, i ett dammigt dike nära Dulzura, fyra mil från San Diego i södra Kalifornien. Åttaåringen Jingzhu och sexåringen Rongxin leker lite med sina ritplattor i plast.

Mamma Zhou berättar på bruten engelska att hon vill ge sina barn en bättre framtid.

– Det har varit en svår resa. Två månader. Men nu är vi här. Vi är så lyckliga, säger hon.

Vilopausen blir kort. Den amerikanska gränsmyndigheten Border Patrol anländer med en vit buss. Makarna Zhou samlar ihop sina ryggsäckar och ställer sig på led, ihop med andra migranter.

Snart kan de kliva in i bussen – och rakt in i presidentvalsdebatten i USA.

På måndag inleds Demokraternas konvent i Chicago, efter en osannolikt dramatisk sommar i amerikansk politik. Förutsättningarna för presidentvalet förändrades drastiskt efter den sittande presidenten Joe Bidens genomklappning i en debatt mot rivalen Donald Trump i slutet av juni. Nu blir vicepresidenten Kamala Harris Demokraternas presidentkandidat.

Stödet ökar i opinionsmätningarna. Men några stora hinder på vägen mot Vita huset kvarstår. Missnöjet med Demokraternas migrationspolitik är ett av dem.

Under Bidens tid vid makten har fler än någonsin tidigare tagit sig in i USA utan lov. Rekordåret 2022 korsade 2,2 miljoner människor den södra gränsen illegalt. Politisk oro och kriminalitet i länder i Latinamerika har bidragit till utvecklingen. Men allt fler migranter kommer från länder i andra delar av världen – Afrika, Mellanöstern och Asien.

Invandringen från Kina till USA är inte så stor i absoluta tal. Men ökningen är oerhörd. Under 2022 registrerade amerikanska gränsmyndigheter drygt 3 800 kinesiska migranter vid södra gränsen till USA. Under de senaste 18 månaderna har det, enligt en sammanställning från Washington Post, kommit över 55 000.

Familjen Zhou följer strömmen.

På grusvägen vid en ranch nära Jacumba Hot Springs i södra Kalifornien blir vi vittnen till hur stora klungor av migranter kommer vandrande. Många är unga män. Alla ser ut att komma från östra Asien.

Sam och John Schultz, far och son, hantverkare och farmare i öknen, försöker dela ut smörgåsar och vattenflaskor. De flesta av migranterna skakar på huvudet eller vänder bort blicken.

– Så kan det vara ibland. Då har de mött skit längs vägen. Någon eller något har skrämt dem, säger Sam Schultz.

Han sticker ut med sitt vita skägg och sin långa hästsvans, ett original i öknen, och en ganska typisk företrädare för de ofta bohemiska flyktingaktivisterna i sydvästra USA.

Han och hans familj är kväkare, en religiös rörelse med band till kristendomen. De engagerade sig när migrationen till södra Kalifornien tog fart i fjol.

– I höstas, mellan september och december, var det bara kaos. Då kunde vi utfodra i genomsnitt 500 personer om dagen, berättar sonen John Schultz.

Kineserna har haft sällskap av resenärer från Mexiko, Ecuador, Brasilien, Peru, Turkiet, Nepal, Indien, Uzbekistan… Familjen Schultz delar ut informationsbroschyrer på 22 olika språk. Fast många av migranterna är redan välinformerade via sociala medier.

– De har följt guider på Tiktok om hur de ska ta sig hit, steg för steg. De vet vilka vi är. ”Där är kändisen med det vita skägget”, säger de och tar bilder, berättar John Schultz.

Under pandemin försökte många av migranterna hålla sig undan från gränspolisen. De var rädda att deporteras, på grund av särskilda covidrestriktioner. Det regelverket upphörde i maj i fjol.

Sedan dess gör de flesta som familjen Zhou och anmäler sig frivilligt hos gränspolisen. Då kan de ansöka om asyl och släppas ut i samhället, i väntan på besked från migrationsdomstolarna. Processen kan ta flera år.

Det går inte att utesluta att de har lockats till gränsen av löften om en mer human migrationspolitik. Under valkampanjen 2020 sade Biden att han inte skulle bygga ”en enda fot till” av den omtalade muren mot Mexiko.

Hans utfästelser blev ohållbara, när trycket vid gränsen ökade. Republikanska guvernörer som Greg Abbott i Texas började skicka busslaster med migranter till liberala så kallade fristäder som New York och Chicago.

I höstas meddelade Vita huset att murbygget i Texas återupptas. Sedan gick Biden efter påtryckningar med på att förhandla över partigränsen om nya restriktioner för asylsökande.

Samtalen i kongressen strandade spektakulärt när Trump uppmanade partikamraterna att behålla migrationen som stridsfråga. I början av juni valde Biden att utfärda en presidentorder, som gav gränsmyndigheterna rätt att åsidosätta asylrätten om och när migranterna blir för många – en åtgärd som fått skarp kritik av flyktingaktivister på vänsterkanten.

Sedan årsskiftet har mexikanska myndigheter också skärpt övervakningen söder om gränsen. Nu minskar migrationen.

För sent, tycker kritikerna inom högern. De skuldbelägger även Kamala Harris.

Hon stod för en liberal migrationspolitik som senator. Under åren som vicepresident har hon haft som uppdrag att ta sig an orsakerna till migrationen, i samråd med regeringarna i Mexiko, Guatemala, Honduras och El Salvador. Starten blev ett magplask. I juni 2021 fick Harris hård kritik när hon försökte bortförklara varför hon skippat att besöka gränsen som vicepresident.

Nu gör Trump och hans partikamrater sitt bästa för att stämpla henne som USA:s misslyckade ”tsar” vid gränsen.

De hävdar också att de senaste årens migration har skapat en ny brottslighet i USA. På valmöten påstår Trump att andra länder har tömt sina fängelser och mentalsjukhus och skickat kriminella och psykiskt sjuka patienter till USA:s södra gräns. Han spekulerar dessutom i att just kineserna har särskilda motiv.

– De är alla i militär ålder och de är främst män. Och för mig låter det som att de försöker bygga en liten armé i vårt land – är det vad de försöker göra? sade expresidenten vid en kampanjträff i Pennsylvania i april.

Om Kina bygger en armé i USA, borde några av fotsoldaterna dyka upp vid Fatty Ding Plaza i Monterey Park i Los Angeles. Området har ibland beskrivits som USA:s första kinesiska förort, en samlingsplats bortom stadskärnornas Chinatowns.

En sommarmorgon samlas unga män bland nudelrestauranger, spritbutiker och kinesiska hälsokostaffärer. Många försörjer sig som daglönare.

Tech-entreprenören Ji Manchuan, 27, har precis anlänt till USA efter en spektakulär resa från Shijiazhuang i Hebeiprovinsen i norra Kina till sydvästra USA: Först flög han till Thailand, sedan vidare till Egypten mot Ecuador. Han tog sig förbi det fruktade Darién-gapet mellan Sydamerika och Centralamerika med båt och vandringar i oländig terräng.

– Det var den mest skrämmande delen av resan. Jag var så otränad och hamnade efter hela tiden, berättar han.

Färden fortsatte i buss genom Centralamerika och vandring över bergen.

– Till sist var vi framme i USA, frihetens land! säger Ji Manchuan.

Nu är han registrerad som asylsökande. Han jobbar på ett lager och har en sängplats i en lägenhet vid ett slitet köpcentrum nära Monterey Park. Planen är att hans fru ska ta sig till USA från Shijiazhuang.

– Vi vill inte skaffa barn i Kina. Det är ett land som saknar yttrandefrihet eller skydd för privat egendom, säger han.

Detta är ironin med migranterna från Kina: I valdebatten anklagas de för att vara utsända av kommunisterna. Men de personer som vi möter i Monterey Park fördömer regimen i Peking i skarpa ordalag.

Wang Zhongwei, en småbarnspappa och företagare från Zhejiangprovinsen, tar med oss till lokalkontoret för Democratic Party of China. Det är ett kinesiskt oppositionsparti med verksamhet i diasporan i Los Angeles. Han bestämde sig för att lämna Kina när han insåg att makthavarna ljög om covid under pandemin.

– Under nedstängningen insåg jag att det kinesiska kommunistpartiet var mer skrämmande än jag tidigare hade förstått. Makthavarna begår alla möjliga onda handlingar, säger han.

Nu arbetar han på partikansliet som juristbiträde åt migranter. Det är uppenbart att han och hans familj har resurser. De hyr ett rymligt hus i en välmående förort ihop med några vänner.

– Vi är tolv personer som kom tillsammans till USA. Mina föräldrar, min fru, våra barn och våra vänner, säger han.

Andra har inte lika goda förutsättningar.

Li Hongwei från Hubeiprovinsen i centrala Kina bor i en sovsäck på partikansliet.

Hans problem med myndigheterna började för närmare tio år sedan, när han skrev en text på nätet om hur kommunistregimen krossade demokratirörelsen på Himmelska fridens torg i juni 1989.

– Sedan kom förföljelserna. Jag blev rädd och valde att fly, säger han.

Migranterna pekar på det politiska och religiösa förtrycket. Men nedgången i den kinesiska ekonomin är en minst lika viktig förklaring till strömmen från Kina.

– Många av dem som kommer till USA är småföretagare. Men de har lärt sig att prata om religion och politik, för då ökar möjligheten att man beviljas asyl, säger Min Zhou, sociolog, professor och föreståndare för UCLA  Asia Pacific Center.

Sociala medier och appar som Tiktok och Telegram har spelat stor roll för att sprida kunskapen om hur man tar sig in i USA.

– Förr kom migranterna främst från ett par provinser vid kusten. De kunde förlita sig på ett starkt nätverk, både i hemlandet och i USA. Men nu kommer folk från alla möjliga ställen i Kina. De ingår inte i en lika stark kulturell och social gemenskap. Det gör att de löper större risk att bli exploaterade, säger Min Zhou.

Klart är att trycket vid södra gränsen innebär påfrestningar för det amerikanska samhället. I flera storstäder har hotell förvandlats till härbärgen och många asylsökande lever i tältläger. New Yorks borgmästare Eric Adams hör till de demokrater som riktat skarp kritik mot Vita huset.

Migranterna har också skapat problem i södra Kalifornien. Markägare drabbas av nedskräpning. En del migranter har tänt farliga eldar, andra tömmer vattenreserver. Åsikterna bland byborna nära gränsen går skarpt isär.

– Det är klart att vi behöver bygga vidare på muren, säger en man som inte vill ha sitt namn i tidningen eftersom frågan är så känslig bland grannarna.

Kväkarna i familjen Schultz blundar inte för avigsidorna med att människor tar sig in i USA utan lov.

– Ingen gillar när man säger detta, men både högern och vänstern har rätt i viss mån. Det är sant att det har kommit många. Det blir en stress för systemet på kort sikt. Men på lång sikt är det svårt att bortse från att USA:s befolkning blir allt äldre och att vi behöver migranter, säger John Schultz.

Pappa Sam Schultz tycker att politikerna hycklar.

– Alla vet att USA är beroende av att det kommer billig arbetskraft som kan hålla lönerna nere.

Han minns Marielkrisen 1980, när uppemot 125 000 kubaner tog sig till kusten i Florida.

– Det var samma retorik då om att de var kriminella och kom från mentalsjukhus och bla bla bla. Alla migranter vet att de blir deporterade om de begår brott. Det har en avskräckande effekt.

Påståenden om att migrationen har lett till en stor våldsvåg saknar stöd i statistiken. Siffror från den federala polisen FBI visar tvärtom att våldsbrottsligheten har minskat sedan toppåren under pandemin.

Däremot misstänks migranter ligga bakom flera brutala övergrepp i USA. I februari i år mördades en sjuksköterska under en joggingtur i Georgia. I juni överfölls och dödades en 12-åring i Houston, Texas. Offren har blivit symboler för den misslyckade invandringspolitiken.

Men det är svårt att se ett generellt samband mellan migration och brottslighet i USA. Tvärtom har forskarna gång på gång dragit slutsatsen att nya migranter är mindre brottsbenägna än infödda amerikaner.

Anklagelserna om kinesiskt spioneri är komplicerade.

Anställda vid den amerikanska gränsmyndigheten har tränats att granska om migranterna kommer till USA på uppdrag av kommunistregimen eller den kinesiska militären. Men det är svårt att få fram säkra uppgifter, eftersom kontakten med kinesiska myndigheter är så liten.

I ett reportage i Washington Post hänvisar Republikanerna till över hundra incidenter där kinesiska medborgare har försökt få ut uppgifter om USA:s militära verksamhet. Republikanen Mark Green som leder representanthusets kommitté för inrikes säkerhet kräver att granskningen av de asylsökande kineserna skärps.

– Risken finns att man missar deras agenda, ideologier och motiv för att komma hit, säger han till tidningen.

Den regimkritiska migranten Wang Zhongwei utesluter inte att det finns korn av sanning i anklagelserna om infiltratörer.

– Kommunistpartiet har spioner i USA. Där har Trump rätt, säger han till DN.

Samtidigt finns en särskild tradition av att misstänkliggöra kineser i USA. 1882 klubbade den amerikanska kongressen The Chinese Exclusion Act, som i praktiken var ett tioårigt förbud mot arbetskraftsinvandring från Kina. Det var första gången som en federal lag blockerade migranter av en specifik nationalitet. Många årtionden av hårda restriktioner följde.

– Det finns en mycket lång historia av att kineser betraktas som ett särskilt hot, säger historikern Mae Ngai till Washington Post.

Nyligen avslöjade Harris att guvernören Tim Walz blir hennes vicepresidentkandidat. Hemma i Minnesota har han sett till att papperslösa migranter kan ta körkort och få tillgång till sjukvård.

Republikanerna hävdar att sådana åtgärder gör USA attraktivt för lycksökare globalt. Guvernören Greg Abbott skriver på plattformen X att Harris/Walz utgör ”den farligaste valsedeln någonsin”. Trumpkampanjen utmålar Harris som ”farligt liberal”.

Nu försöker hon gå på offensiven i migrationsfrågorna. Inför konventet har hon lyft fram hur hon drog drogkarteller och människosmugglare inför rätta under sin tid som justitieminister i Kalifornien. Hon lovar att gränsmyndigheterna ska få större resurser. Harris vill även se en bredare reform, där stärkt säkerhet vid gränsen kombineras med vägar till medborgarskap för papperslösa.

Trump har lovat att massdeportera papperslösa om han vinner presidentvalet i november. Vad som ska hända med ”den lilla armén” av asylsökande kineser är oklart.

I början av juli valde regeringen i Ecuador att pausa möjligheten för kineser att ta sig in i landet utan visum. Därmed har resan mot USA blivit mer riskfylld.

Enligt Wall Street Journal vill många migranter hinna fram till USA innan Trump kan ta makten. I olika chattforum diskuteras komplicerade resrutter – med mellanlandningar i Bolivia eller Surinam eller Kuba.

Datateknikern och lagerarbetaren Ji Manchuan försöker låta bli att oroa sig för framtiden.

– Trump försöker samla röster, men lagarna gäller även om han blir president, säger han.

Han hoppas att amerikanerna förstår att han inte vill något hellre än att bidra till det amerikanska samhället genom att arbeta hårt, betala räkningar och betala skatt.

– Vi kom hit illegalt. Men vi hamnade inte i fängelse trots att vi bröt mot lagen. Vi är mycket tacksamma för det. Vi har fått chansen att skapa oss ett nytt liv.

Läs fler av Karin Eriksson och Eva Tedesjös reportage från västra USA – till exempel Trump lovar kristna nationalister makt och inflytande, Tältlägren blev ett fall för Högsta domstolen, Därför vill landsbygdsborna i östra Oregon bli en del av Idaho, De slåss mot den tredje vågen av opioidkrisen och Myndigheternas anlagda ”brasa” blev historiens värsta skogsbrand.

Läs mer om presidentvalet i USA här.