Rima Hassan var en av dem som bars iväg av israeliska soldater under den nattliga räden mot Gaza-flottiljen. Förra veckan var hon tillbaka i EU-parlamentet i franska Strasbourg och möttes av sina partikamrater som hemvändande hjälte.
Men redan innan det hade fransk-palestiniern gjort sig ett namn i Europapolitiken.
För många är hon ett rött skynke.
I en radiointervju i vintras kallade hon terrorstämplade Hamas för en legitim politisk kraft, något som fick Frankrikes inrikesminister Bruno Retailleau att anmäla Rima Hassan för ”ursäktande av terrorism”, vilket är ett brott i Frankrike.
Utredningen pågår och Hassan har förhörts. Två andra franska ministrar har gått ännu längre och förespråkat att 33-åringens franska medborgarskap ska dras in om hon döms.
Tidigare i år stoppades en officiell delegation från EU-parlamentet från att landa i Tel Aviv i Israel, på väg till Västbanken – för att Hassan fanns bland deltagarna.
När DN intervjuade Rima Hassan via Whatsapp för några veckor sedan befann hon sig på ett av fartygen med hundratals aktivister som är på väg mot Gaza för att uppmärksamma Israels blockad.
Hamas terrorattacker mot civila israeler den 7 oktober 2023 har fördömts av omvärlden i starkast möjliga ordalag. Men Rima Hassan har en delvis annan syn på det som hänt.
– Det som skedde 7 oktober var krigsförbrytelser, det har den internationella brottmålsdomstolen varit mycket tydlig med. Men Hamas legitimitet ska enligt min mening inte automatiskt diskvalificeras. Hamas är folkvalda. Och FN:s resolutioner säger att koloniserade folk har rätt att använda våld i sin självständighetskamp, säger Rima Hassan.
Hamas vann valet till den palestinska lagstiftande församlingen 2006. Sedan dess har det inte hållits nya val.
Ockupation och frihetskamp är förklaringsmodell för den blodiga konflikten, enligt Hassans sätt att se det. Och tideräkningen börjar inte för två år sedan, utan för snart 80 år sedan, anser hon.
Rima Hassans kritiker brukar framhålla att hennes egen livsstil – som ogift, högutbildad, aktivist och politiker, utan slöja över håret men gärna med en cigarett i mungipan – är möjlig i det sekulära Frankrike, knappast i Gaza under Hamas styre.
– Jag har mycket svårt för att man förväntar sig perfektion i samhällen med ockupation, kolonisering och folkmord. Självständighet är det första steget. Först då kan man ställa frågor om frihet, rättigheter och vilket samhälle man vill leva i, säger hon.
– För mig är det inte motsägelsefullt, utan en fråga om olika etapper.
Några av de ledande figurerna bakom Gazaflottiljen har själva lagt upp bilder på sociala medier där de figurerar tillsammans med företrädare för Hamas i bland annat Algeriet, vilket medier rapporterat om.
När jag frågar om detta blir stämningen frostig. Rima Hassan säger sig inte känna till sådana kontakter. Sedan ifrågasätter hon källorna – Israels armé? Högermedier? Och därefter invänder hon mot mitt ”västerländska synsätt” som inte tar hänsyn till att Hamas är politiskt rumsrena på vissa håll i Arabvärlden.
En följdfråga om ifall hon själv kan tänka sig prata med Hamas leder till en lång utläggning om varför frågan är felställd – men inget svar.
Rima Hassan föddes i ett flyktingläger i Syrien och kom till Frankrike som 9-åring. Hon var statslös fram till dess att hon i vuxen ålder blev fransk medborgare.
I Frankrike utbildade hon sig till jurist och arbetade i flera år med asylprövningar.
– Fyra generationer av min familj har aldrig känt till något annat än flyktingläger. Frågan om exil, rotlöshet, politisk asyl och skydd av flyktingar har präglat min livsbana, säger hon.
Efter den 7 oktober 2023 började hon synas i medier och på sociala medier. Inför valet till EU-parlamentet 2024 ville både franska miljöpartiet och radikala vänsterpartiet Okuvade Frankrike ha henne på sina vallistor. Hon valde det senare, efter att ha blivit lovad att få syssla med utrikesfrågor.
I EU-parlamentets kammare har Rima Hassan kritiserat vad hon anser vara hyckleri från EU:s sida: att man brutit nästan alla ekonomiska band med Ryssland, men handlar med Israel som vanligt.
Efter lång tvekan föreslog EU-kommissionen förra månaden att frysa handelsavtalet med Israel, något som EU-ländernas regeringar ännu inte sagt ja till.
– Vi begär inte att man ska bomba israelerna, utan att man använder sina diplomatiska och politiska verktyg för att se till att internationell rätt respekteras, förklarar hon i intervjun, som görs innan fredsplanen om Gaza skrevs under av Israel och Hamas.
Läs också:
Terrorforskaren: ”Riskerar att sluta illa för Israel – hur man än vänder på det”
