”Har du någonsin tänkt på”, lyder skämtet, ”att Wikipedia byggde vår tids biblioteket i Alexandria på bara nördars behov att rätta varandra?”
Ett skämt, men också en bild av det digitala uppslagsverket som länge gällde: en skapelse av nördar och ideella eldsjälar. Förbluffande korrekt. Extremt omfattande, med detaljerade artiklar om allt från de största ämnena till de mest obskyra. En symbol för det tidiga internets optimism, där information ville vara fri och frivilligt samarbete skulle skapa något fantastiskt.
År 2025 domineras internet av en handfull gigantiska techbolag och varje öppet forum riskerar att tas över av trollfabriker. Men Wikipedia står pall. Hittills, ska man tillägga. För på senare år har uppslagsverket blivit en lika självklar måltavla för den amerikanska Trumphögern som New York Times eller CNN.
Det märktes snabbt efter Trumps valseger. När Elon Musks ”effektiviseringsmyndighet” Doge genomförde massuppsägningar på myndigheter slog det också mot hans hatobjekt Wikipedia. Minst tre myndighetsanställda som hade jobbat med att förse uppslagsverket med korrekt information fick sparken. Det kallas att vara ”Wikipedian in residence” och har blivit ett sätt för myndigheter att sprida korrekt information, något man gjorde exempelvis under covidpandemin.
Allt tyder på att de tre särskilt valdes ut, som ett sätt för Doge och Musk att komma åt Wikipedia. Det säger Lane Rasberry, en av få som fortfarande arbetar heltid med uppslagsverket som anställd på University of Virginia.
– Musk hade sagt något elakt om Wikipedia någon gång i månaden. Alla tre fick sparken samma dag, inte som en del av massuppsägningarna utan någon tycktes ha gett ordern: Hitta alla Wikipedianer på myndigheterna och sparka allihop. De trodde nog att de skulle hitta fler än tre, säger Lane Rasberry.
– Ingen av dem gjorde något politiskt. Men de förde ut statlig information till en plats som är fri och öppen.
Att Lane Rasberry själv kan fortsätta förklarar han med att universitetet han jobbar på är delstatskontrollerat, inte federalt.
Han skräder inte orden om allvaret: Wikipedia står inför ett existentiellt hot. Om det försvinner så kommer det aldrig återuppstå, sa han på en Wikipediakonferens i New York nyligen.
Attackerna mot Wikipedia har kommit från högsta ort i Washington sedan Trump tillträdde.
En Trumplojal åklagare riktade i våras ett hot mot stiftelsen bakom Wikipedia. Han hävdade att uppslagsverket hade blivit en plattform för propaganda och inflytande från främmande stater och därför inte uppfyllde kraven för att ses som en ideell, icke vinstdrivande organisation. Det skulle kunna leda till att stiftelsen förlorar sin status som skattebefriad.
I augusti anklagade två republikaner i det amerikanska representanthuset Wikipedia för att ha blivit en plattform för bland annat ”antisemitisk och antiisraelisk information” och krävde att organisationen skulle förklara sig.
Till det kommer otaliga attacker från högerprofiler i USA. Den konservativa tv-personligheten Tucker Carlson har kallat Wikipedia ”fullkomligt ohederligt”. En som håller med honom är faktiskt Larry Sanger, en av Wikipedias grundare som tidigt hoppade av och sedan dess har varit skarpt kritisk.
Men frågan är om någon är en argare och mer högljudd kritiker än Elon Musk. ”Sluta donera till Wokepedia”, skrev han på sin egen plattform X, en ordlek med woke, som löst kan översättas till politiskt korrekt. ”Stoppa finansieringen av Wikipedia tills balansen är återställd”, har han också sagt.
I dagarna släppte Elon Musk sin egen utmanare, Grokipedia. Det är en AI-genererad variant av Wikipedia, som enligt miljardären ska vara garanterat fri från woke ideologi. Många noterade snabbt att den till stor del bygger på Wikipediatexter, men också pikanta skillnader. Till exempel nämner Grokipedias artikel om Elon Musk ingenting om hur han höjde handen i vad som såg ut som en Hitlerhälsning, även om händelsen faktiskt nämns i minst en annan artikel.
På Wikipediakonferensen i New York berättade en kvinna som utbildar Wikipediaredaktörer att hon numera rekommenderar nya volontärer att vara anonyma. Lane Rasberry håller med om att trakasserier har blivit vanligare, särskilt mot kvinnor. Allra tydligast märks det runt ämnen som transpersoners rättigheter.
– Det tycks verkligen som att fler trakasserar Wikipedianer nu för tiden, säger han.
Det utgör ännu en risk för Wikipedias framtid: om trakasserier skrämmer bort de frivilliga så kan hela systemet kollapsa. För även om alla kan redigera artiklar och många bidrar så är det en kärna av betydligt färre som gör merparten av arbetet. Särskilt om man ser till vissa ämnesområden.
– Där pratar vi om kanske 20 personer som verkligen håller koll. Och är man 20 och en försvinner så är det ett hårt slag. Försvinner tre så kan det sätta stopp för allt.
Kan inte kritikerna ha rätt då, präglas inte Wikipedia av en partisk världssyn?
– Du ska få det korta svaret: Wikipedia är väldigt dåligt, allt med Wikipedia är dåligt. Det är också den överlägset bästa informationskällan vi har, säger Lane Rasberry.
– Vissa gillar att säga: Vem som helst kan ju skriva på Wikipedia! Ja, vet du var vem som helst också kan skriva? Twitter. Och många tror allt de ser där. Så Wikipedia har marknadsförts dåligt. Resten av internet är ju fullkomligt galet.
Läs mer:
Maktspelet om nätet – doldisen ”Kurtis” bestämmer
Här är appen som ska ge Putin makt över ryska internet
