Så förbereder sig EU på stormen Trump

Vid en första anblick ser Bastogne ut som vilken småstad som helst i Vallonien, i sydöstra Belgien. Omgiven av gröna kullar, med låga hus i långa rader och kyrkan mitt i centrum. Men orten liknar ingen annan i Europa.

Skyltfönstren längs huvudgatan är dekorerade med USA-flaggor och tackhälsningar till amerikanska soldater: ”Thank you guys” och ”Thank you for freedom”. I butikerna säljs öl uppkallad efter sedan länge avlidna amerikanska generaler och julgranskulor med bilder av pansarvagnar och stridsflygplan.

På en kulle i stadens utkant tornar ett amerikanskt krigsmonument.

– Det kan vara svårt att förstå i länder som inte var direkt involverade i kriget, men för oss är det viktigt att bevara minnet av vad som utspelade sig här, säger Sorbi Serge.

Han har en bakgrund inom det belgiska flygvapnet och är fågelskådare på fritiden. Nu basar han över de gamla militärbarackerna i staden, där stridsvagnar som användes under Ardenneroffensiven visas upp för besökare. Några har kulhålen kvar, andra har Sorbi Serges mekaniker renoverat till toppskick.

– Många kommer hit från USA. Veteranerna är inte så många kvar i livet längre, men deras barn och barnbarn vill se var deras anhöriga slogs och dog, säger Serge.

Närmare en miljon amerikanska män riskerade sina liv i skogarna häromkring vintern 1944-1945, i andra världskrigets slutskede. De som slogs mot nazisterna som i ett desperat försök att vända kriget genomfört sin sista storoffensiv.

Resten är historia.

***

De amerikanska insatserna under kriget lade grunden till en 80 år lång vänskap mellan USA och Västeuropa.

Den transatlantiska länken, som den kallas på politikerlingo, bygger på gemensamma säkerhetsintressen, handelsutbyte och ett försvar av frihet och demokrati.

En uppfattning om att vi delar ett gemensamt öde.

Så brukade det i alla fall vara.

80 år efter slaget om Bastogne liknar den transatlantiska länken en slak lina.

USA:s tillträdande president har gång på gång kommit med hätska utspel mot EU.

– De kommer att behöva betala ett högt pris, sade Donald Trump i valrörelsen.

Han tycker att européerna har åkt snålskjuts på amerikanska säkerhetsgarantier och dränkt den amerikanska marknaden med europeiska varor, bland annat.

Det är ingen hemlighet att EU:s ledare önskade att utmanaren Kamala Harris skulle vinna det amerikanska presidentvalet.

Ja, inte alla förstås. Ungerns Viktor Orbán firade segern med att skåla i vodka.

De andra oroar sig för att Donald Trump ska dra sig ur Nato, stoppa stödet till Ukraina och ödelägga den europeiska ekonomin, om inte än värre.

Minnet av hur det var förra gången Trump styrde i Vita huset lever kvar i Bryssel.

– Jag kan inte föreställa mig att det kan bli värre, sade Jean-Claude Juncker nyligen.

Han var EU-kommissionens ordförande under Trumps första mandatperiod.

Den gången togs EU på sängen. Att väljarna i världens enda supermakt valt en skrävlande, oförutsägbar autokrat till ledare var svårsmält i Bryssel. Inte blev det bättre av att USA införde tullar på europeiskt stål och aluminium, lämnade Parisavtalet och hotade att dra tillbaka amerikanska trupper från Europa.

Den här gången är man bättre förberedd. Så sägs det i bakgrundssamtal med EU-diplomater och källor i EU-kommissionen och medlemsländernas regeringar.

Att den här gången har man lärt sig en läxa.

***

I Berlaymont, EU-kommissionens högkvarter i glas och betong i centrala Bryssel, har det inrättats en så kallad Trump Task Force. Den hemlighetsfulla gruppen samlar höga tjänstemän från kommissionen och leds, enligt tidningen Financial Times, av letten llze Juhansone, EU-kommissionens mäktiga generalsekreterare med ett förflutet som diplomat.

De ska förbereda Europa på en turbulent tid.

– Ingen vet vad Trump planerar att göra. Men det finns en plan a, en plan b, och en plan c på hur kommissionen kan svara, säger en EU-diplomat.

Det handlar i första hand om att förmå Trump att komma på andra tankar innan relationen brakar samman.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har redan föreslagit en ”deal”. EU är beredda att köpa mer amerikansk naturgas, i utbyte mot att slippa tullar.

Även på Tysklands utrikesdepartement i centrala Berlin, inrymt i huset där nazisternas gamla riksbank en gång låg, har det inrättats en krisgrupp.

EU:s största medlemsland och ekonomiska motor utgör ett rött skynke för den tillträdande presidenten. Donald Trump klagar ofta på alla tyska bilar han ser på amerikanska gator, för honom ett uttryck för djup orättvisa.

– De köper inte våra bilar. De köper inte våra jordbruksprodukter. Men de säljer miljoner efter miljoner bilar till USA, sade han under ett valmöte i höstas.

Vilket ord Donald Trump tycker är vackrast i ordboken vet de flesta vid det här laget.

Hans hot om att införa tullar om 10 till 20 procent på europeiska varor ligger som en våt filt över EU-apparaten. Det skulle slå hårt mot den exportberoende – och krisande – europeiska ekonomin.

Enligt Cecilia Malmström, som var svensk handelskommissionär förra gången Donald Trump regerade i Vita huset, ska man ta honom på orden.

– Säger Trump att han ska införa tullar så kommer han att göra det. Jag är helt säker på att det blir tullar, säger hon.

– Det kommer att handla om bilar och en del jordbruksprodukter. Kanske franskt vin. Det var han sugen på sist, men det lyckades vi stoppa.

Cecilia Malmström minns ett möte med Trump i Ovala rummet sommaren 2018. Det hade föregåtts av hårda ord från Vita huset då Donald Trump bland annat kallat EU för ”sin fiende” på grund av handelspolitiken. Han hade redan infört tullar på stål och aluminium och EU hade svarat med mottullar. Nu hotade presidenten med nästa steg, tullar på tyska bilar och franskt vin.

– Han hade ju med sig fem ministrar, som alla hade papper och pärmar. Men själv var han inte så intresserad av detaljerna. Han ville ha en deal, säger hon.

”Då blev Trump alldeles paff och var tyst i 30 sekunder”

Malmströms dåvarande chef, luxemburgaren Jean-Claude Juncker, inledde med att berätta om sin pappa. En historia som hade kunnat klistras på ett skyltfönster i Bastogne.

Den gick ungefär så här:

”Hörru, Donald, jag vill bara att du ska veta att min pappa blev tillfångatagen av tyskarna under världskriget och befriad av amerikanerna. Han var en stålarbetare och en enkel man som inte gått i skola. Den tacksamhet som min pappa, jag och miljoner européer känner gentemot amerikanerna lever kvar och är stark. Vi blev förvånade när USA införde tullar med argumentet att vår export är ett hot mot er nationella säkerhet”.

– Då blev Trump alldeles paff och var tyst i 30 sekunder, säger Cecilia Malmström.

Sedan utbrast presidenten: ”Oh, my friend John-Claude!”

– Det satte tonen och vi började förhandla. Vi lovade att köpa mer amerikansk gas och sojabönor, bland annat. Vi kom ut med en slags låtsas-deal som Trump kunde skryta med. Och det blev inga fler tullar, säger hon.

Om det berodde på att Trump var nöjd med sin deal, eller om han helt enkelt inte hann slå till innan mandatperioden var slut, vet inte Cecilia Malmström.

Den här gången har Donald Trump friare tyglar än sist. De gamla rådgivarna har fått sparken eller sagt upp sig, och hans förtrogna nominerats till ministrar. Med en majoritet i både senaten och kongressen har Trump stora möjligheter att genomföra sin politik.

I EU-kretsen försöker alla inblandade ändå hålla god min, åtminstone när mikrofonerna är påslagna.

– Vi får inte vara nedslagna av dåligt självförtroende, vi sitter på ganska starka kort, säger Sveriges handelsminister Benjamin Dousa (M), innan ett ministermöte i Bryssel.

För Sveriges del handlar det om att upplysa Donald Trump om alla svenska investeringar som görs i USA.

– Svenska företag investerar lika mycket i Texas som i hela Kina. Visst behöver EU USA, men USA behöver också Europa, säger Dousa.

Men om det är stökigt i amerikansk politik så utgör knappast EU-länderna ett stabilitetsankare. I Frankrike avsattes regeringen häromveckan och Tyskland går mot nyval.

– EU:s medlemsländer måste ta sig samman nu, det är bråttom, säger en EU-diplomat.

Finns det en risk att vi sitter här om ett år och säger ”vi har varit naiva”?

– Att man går in i det här genom att tänka positivt och vilja förbättra samarbetet betyder inte att vi inte funderar på olika scenarier inom EU. De två sakerna kan man göra samtidigt, säger Benjamin Dousa.

***

Bland stridsvagnarna och andravärldskrigs-kitchen i Bastogne spelar dagspolitiken en undanskymd roll. Här handlar allt om de historiska banden till USA.

Sorbi Serge övervakar hur mekanikern Gregory byter ventilatorn på en amerikansk Sherman-stridsvagn från andra världskriget.

– Det börjar bli svårt att få tag på reservdelar, vi får skanna hela Europas marknad efter pryttlar, säger han.

Snart ska stridsvagnen rulla längs Bastognes gator, när 80-årsdagen av befrielsen ska firas med pompa och ståt och besökare från USA.

Men utfallen från den tillträdande presidenten kastar en skugga ända hit.

– Jag vill inte gå in i en politisk diskussion, men det är klart att det inte är en bra situation. Äldre människor här i trakten minns amerikanerna och tyskarna, de minns bomberna. De är oroliga nu, säger Sorbi Serge.