I en anonym och fönsterlös hangar i ett verkstadsområde i Roslagen norr om Stockholm gömmer sig en dold skatt.

Magnus Bengtsson drar av pyjamasen, alltså täcket som skyddar bilarna från damm och fågelbajs (”det fräter otroligt på lacken”) under vinterförvaringen.

Där under tittar en Mercedes-Benz 280 CE fram, med en rak sexcylindrig motor och dubbla avgassystem.

– Köpte man en sån 1975 var man både ball och rik, säger Bengtsson på en stockholmska som påminner om förr i tiden.

Det är en av många favoriter ur den egna samlingen. Här finns bilar som han drömde om i ungdomen, framför allt Mercedes från 1970- och 80-talen. Ett rullande kulturarv, som bilentusiasterna säger.

– Det finns massor av sådana här ställen runt om i hela landet. Vissa spelar golf, andra seglar, vi har vår bilkultur, säger 56-åringen som började sin karriär i en biltvätt.

Att ivra för bilen har dock gått från att vara en hobby till att bli en politisk motståndshandling.

Protesterna tog fart när EU för några år sedan ville få bort miljöfarliga skrotbilar som står och rostar på tomter runt om i unionen. Fordon som inte klarar besiktningen skulle klassas som avfall och skickas till skroten. Där lagstiftarna i Bryssel såg en insats för miljön, såg bilälskare en dödsdom mot veteranbilar.

– Man höll ju på att bli mörkrädd, säger Clifford Ovner, som gjort oss sällskap i bilhallen.

Clifford Ovner sitter i styrelsen för Sverigedemokraternas motorförening SD Motor som tog strid för veteranbilarna. Hotet är nu – ”tack och lov” – undanröjt.

– Det viktigaste budskapet du ska föra fram till EU-byråkraterna är att de inte ska ge sig på en så stor folkrörelse, säger han.

Men bilentusiaster oroar sig också för att framtidens bilkultur hotas av EU:s regler. I skottgluggen står lagen om att alla nya personbilar ska vara utsläppsfria om tio år, som i praktiken innebär ett förbud mot nyförsäljning diesel- och bensinbilar. Det är en viktig del av den gröna given som ska göra EU till världens första klimatneutrala kontinent år 2050.

– Framtiden handlar om elektriska bilar. Och Europa kommer att vara en del av denna framtid, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal till unionen i höstas.

Förespråkare anser att förbudet mot förbränningsmotorer är nödvändigt för att möta klimatmålen och hålla jämna steg med Kina, som är ledande när det gäller elbilar.

Kritiker anser å sin sida att lagen saknar stöd bland medborgarna och riskerar att skjuta den europeiska bilindustrin i sank.

Magnus Bengtsson har inget emot elmotorer i sig. Som Sverigechef för Citroën Sverige lanserade han elbilar för svenska marknaden redan för femton år sedan. Det är pålagorna från Bryssel som han inte står ut med.

– Det har blivit så politiskt korrekt allting att jag håller på att krokna. Att man bara får prata om elbilar.

– Bilindustrin har jättestora lönsamhetsproblem eftersom de varit tvingade av EU att bygga en produkt som politikerna – inte kunderna – velat ha.

Bland de svenska riksdagspartierna var det bara SD som motsatte sig beslutet att helt fasa ut förbränningsmotorn. Det skapade en spricka inom Tidösamarbetet och det krävdes tuffa förhandlingar innan SD-ledaren Jimmie Åkesson gav regeringen grönt att rösta ja i rådet.

Länge såg det också ut som att allt var klappat och klart, och att bilar med förbränningsmotorer skulle gå samma öde till mötes som faxmaskinerna.

Men motståndet har visat sig vara större än vad många trodde – och runt om i unionen är partier som värnar diesel- och bensinbilar på frammarsch.

I Sverige kräver SD ministerposter för att inte fälla nästa regering och i Tjeckien gjorde Motoristerna succé i parlamentsvalet nyligen. Partiets affischnamn – den tidigare racerföraren och bilsamlaren Filip Turek – har varit favorittippad till posten som miljöminister. Hans parti har i princip en enda profilfråga: att bevara bensindrivna fordon.

Lika omstritt är förbudet i den europeiska bilindustrins vagga, där högerradikala Alternativ för Tyskland nu är lika stora som de regerande Kristdemokraterna i opinionsmätningarna. Partiet ivrar för bensin- och dieselbilar, samtidigt som de stöttas av Teslas vd Elon Musk.

Sådan är tidsandan.

Även på hög politisk nivå slipas knivarna.

Regeringarna i bland annat Berlin, Warszawa, Rom och Prag driver på i EU för att ändra lagen.

Nedgången i den europeiska bilindustrin har bidragit till brådskan. I våras bommade Audis toppmoderna elbilsfabrik i Bryssel igen, och i tyska bilfabriker har tiotusentals jobb redan försvunnit.

– Vi kommer inte att acceptera att se på när vår industri går under och vårt välstånd går upp i rök, säger en tysk regeringskälla.

DN har tagit del av ett brev som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz skickat till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen med krav på att biltillverkare som inte når utsläppsmålen ska slippa böter. Tyskarna vill ha teknikneutralitet – det nya modeordet i EU-bubblan – som skulle tillåta hybridbilar och utsläppssnåla förbränningsmotorer även efter 2035.

I Bryssel är man smärtsamt medveten om betydelsen av att Europas ekonomiska motor hackar. Nyser Tyskland blir övriga Europa förkylt, lyder ett talesätt.

Mycket talar nu för att EU-kommissionen kommer att ge med sig.

– Vi är öppna för all teknik. Förbundskansler Merz brev mottogs mycket väl, sade transportkommissionär Apostolos Tzitzikostas till den tyska tidningen Handelsblatt häromveckan.

Enligt DN:s källor väntas ett besked före jul. Förmodligen i form av en tidig julklapp till motorhögern – och ännu ett bakslag mot dem som ivrar för klimatet.

Magnus Bengtsson lättar på handbromsen på sin Mercedes. Han har köpt och sålt bilar i 37 år och är inte förvånad över att EU vacklar.

– Jag är ingen dinosaurie, men jag minns hur trenderna kommit och gått. Downsizing och trecylindriga bilar var jättepoppis i mitten av 90-talet. De blev en flopp. Sedan skulle det plötsligt vara etanol. Etanolbilarna sålde först som smör för man fick fem års skattefrihet. Sen dog försäljningen över en natt.

Vem vet vad som händer med elbilarna, resonerar han.

Biltrafiken är en av de stora utsläppskällorna. Ligger det inte något i att alla måste göra vad de kan för att ställa om?

– Jorå. Men för Sveriges del skulle det knappast innebära en decimaländring i världen. Man ska hjälpa till i länderna där klimatavtrycken är som störst. Där kan elmoppar spela roll, säger han och tar den femtio år gamla mercan på en åktur.

Fakta.Klimatneutralt EU till 2050

Transportersektorn står för omkring en fjärdedel av EU:s utsläpp av växthusgaser och omställningen till el går långsammare än många trott.

Målet är att EU ska vara klimatneutralt senast 2050 och då måste utsläppen från biltrafiken ner.

Hösten 2022 enades parlamentet och EU-länderna om att utsläppen från personbilar och lättare lastbilar ska vara koldioxidfria från år 2035. Överenskommelsen godkändes av parlamentet i februari 2023 och antogs av rådet i mars 2023.

Läs mer:

Klart för bensinförbud i nya bilar från 2035 – undantag för e-bränsle

Så gick det till när Kina sopade banan med resten av världen

Share.
Exit mobile version