I takt med att Finland halkat ned som föregångsland på skolans område, har lilleputtlandet Estland klättrat upp och tagit topplaceringen bland de europeiska länderna.
På måndagen besökte den estniska skolministern Kristina Kallas Stockholm för att prata om framgångsfaktorerna på en konferens som samlar svenska politiker och experter och arrangeras vartannat år av SKR.
DN ringde upp Kristina Kallas innan avresan, när hon satt i baksätet på en bil på väg från Pärtu mot Tartu där det estniska utbildningsdepartementet finns.
Skolorna har alltid burit upp den estniska kulturen och identiteten genom historien vilket gör att rektorer och lärare åtnjuter en särskild ställning, berättar hon.
– Vi utmärker oss för att vi verkligen betonar att det är eleverna som måste göra grovjobbet och plugga hårt om de ska lära sig något, säger Kristina Kallas.
Pisa 2022 visar att var femte femtonåring i Sverige har svårt att förstå vad de läser och betraktas som funktionella analfabeter.
Det kan jämföras med Estland där bara var tionde elev har sådana svårigheter.
Den svenska regeringen pratar om en ”läskris”, gör ni det också?
– Den äldre generationen säger ofta att unga i dag inte klarar att vare sig läsa, skriva eller prata ordentligt. Men våra Pisaresultat visar att läsförmågan har förbättrats sedan mätningarna startade för tjugo åren.
I den senaste mätningen föll dock resultaten, vilket enligt Kristina Kallas förklaras av pandemin.
En annan förklaring, som OECD har lyft fram, är användningen av mobiler.
Sverige har också slagit in på en ny strategi som går ut på att eleverna ska få fler fysiska läroböcker och tillgång till skolbibliotek.
– Men det är inte aktuellt här eftersom vi aldrig gjort oss av med våra läroböcker eller skolbibliotek, säger Kristin Kallas och tillägger:
– Vi har heller aldrig delat ut paddor till alla barnen redan i förskolan.
I Estland har man varit noga med att barnen först ska lära sig skriva med papper och penna och först när de blivit äldre använda digitala enheter.
– Så man kan inte säga svepande som många gör att digitala enheter är dåligt, det handlar om proportionalitet, säger Kristina Kallas och hänvisar till att det enligt OECD finns en optimal användning av skärmar som är 1-2 timmar per dag i skolan.
Dock är det viktigt att de används för undervisningen och inte underhållning och datorspel, understryker hon.
I Sverige finns det rekommendationer. Barn under två år ska till exempel helst inte använda skärmar alls. Hur ser era rekommendationer ut?
– Det finns inga. Det är lärarna som bestämmer när och hur skärmarna ska användas, säger Kristina Kallas.
Lärarnas självbestämmande är en av orsakerna bakom landets skolframgångar, menar hon.
– En lärare ska kunna säga: Ta bort det där, i mitt klassrum vill jag att du använder det här i stället.
Mardrömmen är om en lärare skulle behöva säga att ”jag kan inte besluta om det här på egen hand”, menar hon.
Kan svenska lärare vara så försvagade att de inte klarar att sätta vissa regler utan hjälp utifrån?
– Det är vad jag ser i andra europeiska länder, att de tappat sin auktoritet. När den väl har tagits ifrån dem är det väldigt svårt att ta den tillbaka, säger Kristina Kallas.
När jag säger att ett av de stora problemen i Sverige är bristen på välutbildade lärare, protesterar hon först.
– Jag märker på dina frågor att ni är väldigt kritiska till ert skolsystem. Glöm inte att ni placerar er bland tio i topp i Europa och har bland världens bästa skolsystem.
Sedan säger hon att lärare är den starkaste valutan som ett land har, inte bara när det handlar om skolan, utan också för andra samhälleliga och ekonomiska framgångar.
De senaste tre åren har söktrycket till lärarutbildningarna ökat i Estland.
– Det kanske låter överraskande, men förskollärarutbildningen är faktiskt den tredje mest populära linjen på universitetet.
Lönen är inte högre än snittet men motsvarar en genomsnittlig akademikerlön.
– Det är dessutom fler som börjar än som slutar. Förra året var det 1 200 lärare som lämnade yrket medan det fylldes på med 1 700 nya som gick in i anställning. Så det är ett populärt jobb.
En annan förklaring bakom Estlands skolframgångar som Kristin Kallas lyfter fram är att de haft en lägre invandring än både Sverige och andra europeiska länder.
– När man tittar på de 30 procenten elever i hela OECD som presterar under den grundläggande nivån, ser man att det är en väldigt hög andel med invandrarbakgrund.
I Estland är det framför allt den ryska minoriteten som presterar under snittet och som går i separata skolor.
– Det är vår hemläxa, att fråga oss varför systemet sviker dessa barn.
