Övergången till marknadsekonomi efter Sovjetunionens upplösning var kaotisk, med social oro då många människor saknade tillgång till mat och förnödenheter. Dagens Ryssland är ett annat än 1990-talets.
– Putin har stärkt den inhemska produktionen och hittat nya leverantörer, men invasionen av Ukraina är också en katastrof för rysk ekonomi, säger Laura Solanko, rådgivare och Rysslandsexpert på Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader, BOFIT.
Kreml ställer krav på utländska företag som vill sälja sina ryska tillgångar – en avskräckningsmetod för att hindra företag från att lämna landet. Sedan 2022 behövs ett godkännande av en regeringskommission, och företagen tvingas ge rabatt på minst 50 procent av marknadsvärdet och betala en obligatorisk provision till den ryska staten, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.
– Du kan förlora alla dina investeringar. Kreml dikterar villkoren och så länge företagen är där måste de följa den ryska lagstiftningen, säger Laura Solanko.
Två dagar efter att anfallskriget inleddes stängde AB Volvo sin lastbilsfabrik i Kaluga för inkommande gods och hösten 2023 lämnade man slutligen landet.
Volvo hade flera ryska dotterbolag. Ett av dessa såldes till LLC Aston Group, som kontrolleras av affärsmannen Igor Kim.
– Därmed lämnade vi slutligen Ryssland. Det var en lång process, så det var skönt att få det genomfört, säger Claes Eliasson, presschef på Volvokoncernen.
När DN berättar att Igor Kim är delägare i Expobank, som är belagd med sanktioner från USA, kommer det som en överraskning.
– Det fanns inga sanktioner mot köparen vid tillfället då köpet gick igenom, då hade inte affären blivit av, säger Claes Eliasson.
Volvos tidigare lastbilsfabrik i Kaluga såldes i slutet av 2023 till Automobile Motor Society, som ingår i företagsgruppen Industrial Investments, nära entreprenören Dmitrij Strezjnev.
2023 hamnade han på Storbritanniens sanktionslista på grund av sitt engagemang i sektorer av strategisk betydelse för den ryska regeringen.
Vad tänker ni om att Volvos tillgångar hamnar hos personer som kan kopplas till sanktionerna?
– Det är jättebra att sanktionssystemet fungerar. Hade det funnits sanktioner mot köparen när vi sålde så hade det inte blivit den köparen. I slutänden är vi starka anhängare av sanktionssystemet.
Är det svårt att kontrollera vad som händer efter en avyttring?
– När du sålt en verksamhet förfogar du inte över den, och har inget inflytande. Däremot så görs alltid en väldigt noggrann ”due diligence” inför den här typen av transaktioner för att garantera regelefterlevnad.
År 2021 kom runt 3 procent av Volvos omsättning från Ryssland. Till följd av utträdet ur landet har man gjort nedskrivningar till ett värde om 9 miljarder kronor.
– Klart att det har varit en ekonomisk kostnad för oss. Men för ett bolag av vår storlek har det inte haft någon avgörande påverkan finansiellt och andra värden har varit viktigare, säger Claes Eliasson.
Laura Solanko tror att tillgången till utländska komponenter är viktigare för det ryska styret än bolagens närvaro i landet.
– De företag som bestämt sig för att stanna i Ryssland stöttar indirekt militären. Jag känner till flera som vill lämna men som inte kan, säger hon.
Ett exempel på det är brittiska BP som alltjämt äger en femtedel av det statliga oljebolaget Rosneft. Efter krigsutbrottet lovade BP att sälja sina Rosneftaktier, men någon avyttring har ännu inte skett. Bolaget anger att sanktionerna, och det faktum att ryska staten måste godkänna köparen, gjort att processen dragit ut på tiden.
BP har dock skrivit av värdet på sin andel och inte tagit emot några aktieutdelningar från Rosneft sedan 27 februari 2022, enligt bolaget.
– De vill göra det så svårt som möjligt för västerländska företag att lämna Ryssland. Vi kan inte heller skylla på företagen när de försöker göra en exit, säger Laura Solonko.
