Höj bolånetaket till 90 procent och skrota det skärpta amorteringskravet som infördes 2018. Det föreslår en kommitté som lämnar över en utredning till regeringen.
DN presenterar här tre exempel på vilken effekt förändringarna kan få. Det ska understrykas att det är just hypotetiska exempel för att beskriva lättnaderna för några hushållstyper och inte fall hämtade från verkligheten.
Exempel 1
Idag: Clara är en ung förstagångsköpare som vill köpa en bostad för tre miljoner kronor i en storstad. För att klara det måste hon först ha en insats på 15 procent av köpeskillingen, 450 000 kronor. Därefter får hon låna 2 550 000 kronor och på det lånet måste hon amortera 2 procent per år, eller 51 000 kronor, eftersom lånet överstiger 70 procent av bostadens värde.
Om förslagen blir verklighet:
Clara behöver bara ha en insats på 300 000 kronor. Hon kan ta ett lån på 2 700 000. På det amorterar hon 1 procent, det vill säga 27 000 kronor.
Lättnaden för Clara är sammanlagt 174 000 kronor.
Exempel 2
Bruno och Lina vill köpa ett hus som kostar 7,2 miljoner kronor. De har en samlad bruttoinkomst per år på 1 200 000 kronor.
Idag:
Paret betalar en insats på 1 080 000 kronor och lånar 6 120 000 kronor. På det lånet måste de amortera 3 procent per år, dels för att lånets storlek överstiger 70 procent av bostadens värde, dels för att de har ett lån som är mer än 4,5 gånger deras samlade bruttoinkomst.
De måste, första året, amortera 183 600 kronor.
Om förslagen blir verklighet:
Bruno och Linas insats stannar vid 720 000 kronor. Men lånet blir större, 6 480 000 kronor. De klarar precis gränsen för att få låna – för deras del skulle de slå i skuldkvotstaket vid ett lån på 6,6 miljoner kronor.
De amorterar 1 procent av lånet eller 64 800 kronor per år.
Den sammanlagda lättnaden för paret för 478 800 kronor.
Exempel 3
Kalle är egenföretagare och har en bruttoinkomst på 450 000 kronor och vill köpa en bostad för 3 500 000 kronor.
Idag:
Kalle har en insats på 525 000 kronor. Han vill låna 2 975 000 kronor. På det lånet måste han amortera 3 procent per år, 59 500 kronor, dels för att lånet är mer än 70 procent av bostadens värde, dels för att lånet överstiger 4,5 gånger Kalles inkomst.
Om förslagen blir verklighet:
Insatsen för Kalles del stannar på 350 000 kronor och lånet blir 3 150 000 kronor. Men nu blir det problem. Lånet är mer än 5,5 gånger Kalles årsinkomst. Banken säger nej – Kalle har slagit i skuldkvotstaket som för hans del ligger på 2 475 000 kronor.
Det finns dock två alternativ. Det ena är att Kalle har pengar för att kunna öka den egna insatsen. Den andra är att Kalle lyckas övertala banken att hans lån ska tillhöra de 10 procent av bankens nya bolån som får ha en högre skuldkvot än 5,5 gånger årsinkomsten.
I det senare fallet blir Kalles amortering 1 procent av lånet eller 31 500 kronor.
Den sammanlagda lättnaden för Kalle blir 203 000 kronor.
