De tyska poliserna slår till mot ett gråputsat flerfamiljshus den 19 mars. Här, i staden Gera, griper de två män, som misstänks för att ha planerat en terrorattack mot Sveriges riksdag.
Statsminister Ulf Kristersson (M) informeras, och ser sammanbiten ut när han kommenterar händelsen.
– Det är mycket allvarliga uppgifter, säger han till SVT.
Männen har, enligt den tyska åklagaren, försökt kartlägga riksdagen. De ska tidigare ha samlat in pengar till IS, och en av dem ska under sommaren 2023 fått i uppdrag att utföra en attack i Europa.
– De har även försökt få tag på vapen, men det har de misslyckats med, säger Ines Peterson, presstalesperson på åklagarmyndigheten, till DN i samband med gripandet.
Utredarnas bedömning är att männen på grund av koranbränningarna i Sverige ville hämnas genom att attackera, skjuta och döda poliser och andra människor vid riksdagshuset, mitt i Stockholm.
Tillslaget i Gera är det senaste exemplet på planerade terrordåd i Sverige det senaste året.
Säkerhetsläget har fått en knäck på flera plan, där den militära hotbilden domineras av ett krigiskt Ryssland, samtidigt som attentatsrisken ökat, och chefen för Säkerhetspolisen höjt terrorhotnivån till en fyra på en femgradig skala.
– Den globala säkerhetssituationen i dag jämfört med för tio år sedan är mycket mer komplex och instabil. Det gäller både terrorhot och de geopolitiska stormaktskonflikterna, säger Mollie Saltskog, säkerhetsanalytiker på den amerikanska tankesmedjan Soufan Center.
I det tyska fallet ska de misstänkta männen ha fått sitt uppdrag av den våldsbenägna gruppen IS-K, Islamiska staten Khorasan – samma nätverk som kopplas till attacken i Moskva.
– Det är en av de första grupperna som började rikta in sig mot Sverige. Jag har tittat i IS-K:s egen tidning, och i ett nummer finns en sida där den svenska och den nederländska flaggan är inbäddade i texten, och så står det ”kill them wherever they are”, säger Magnus Ranstorp, forskningsledare på Försvarshögskolan.
Döda dem, var de än är. Den uppmaningen kom efter två händelser, som fått flera islamistiska terrornätverk att zooma in på Sverige. Koranbränningarna, och LVU-kampanjen, som målade upp en bild av att svensk socialtjänst stal muslimska barn.
Säkerhetspolisen såg under 2023 hur attentatshoten bara ökade. Terrorgrupper som IS och al-Qaida drev på. Sverige blev ett mål på ett sätt som analytikerna inom Säpos kontraterror aldrig sett tidigare.
I april 2023 greps två bröder i Tyskland, misstänkta för att planerat attentat mot en svensk kyrka.
I oktober 2023 mördade IS-anhängaren Abdesalem Lassoued två svenska fotbollsupportrar i Bryssel. En tredje svensk supporter sköts, men överlevde.
I början av mars 2024 slog Säpo till mot en fastighet i Tyresö. Två män häktades, misstänkta för förberedelse till terroristbrott. Två andra häktades, misstänkta för grovt vapenbrott. Enligt Säpo finns kopplingar till IS i Somalia.
På Säpo vill man inte gå ut med siffror på hur många möjliga attentat som har stoppats. Det är svårt att definiera, menar myndigheten. Ett avvärjande kan vara att gripa en terrorist på bar gärning – ett annat att ha ett allvarligt samtal med mamman till nån som är på väg in i radikalisering.
I Tyskland fortsätter polisen med utredningen mot männen i staden Gera. De två männen som misstänks för terrorplaner mot riksdagshuset sitter i häkte.
– Den händelsen nådde medias uppmärksamhet ganska nyligen, men Säkerhetspolisen i Sverige har jobbat med det en längre tid, säger Ahn-Za Hagström, chef på Nationellt centrum för terrorhotbedömning.
Hennes poäng är att även om rubriker om terrorplaner flashar tätt, så behöver inte det betyda att allt inträffar samtidigt. Utredningarna kan ha varit igång länge innan det blir gripanden och uppmärksamhet.
Ahn-Za Hagström gör två tolkningar av det senaste årets terrorhot mot Sverige.
– Det första är att hotet från IS inte har försvunnit bara för att kalifatet försvann. Det andra är att vi som samhälle och rättsväsende har blivit bättre på att upptäcka och motverka det här. Säkerhetspolisen har i flera år arbetat för att upptäcka och avvärja i ett tidigt skede.
Samtidigt kan uppmärksammade attacker väcka de ensamma terroristerna, de som kan vara svårare att hitta innan de slår till.
– Det finns alltid en risk att ensamagerande blir inspirerade och känner sig motiverade att agera när sånt här händer som i Moskva, eller när det kommer nyheter om att man har lyckats förhindra ett terrordåd, säger Mollie Saltskog.
När det gäller framtiden, så har flera av de experter som DN intervjuat samma bild: Terrornätverken kommer inte att glömma det de ser som svensk smutskastning av islam.
– Det här kommer att hålla i sig en längre tid. Det upplevs så kränkande att det mobiliserar enorma krafter, säger Magnus Ranstorp.
