Omkring 22 000 svenskar har den neurologiska sjukdomen ms, som drabbar hjärna och ryggmärg. Den leder bland annat till minskad känsel och problem med balansen.
Det är känt sedan länge att nästan alla som får ms tidigare haft en infektion med herpesviruset Epstein-Barr. De flesta smittas i unga år; barn får sällan symtom medan ungdomar kan få körtelfeber. Viruset stannar sedan kvar i kroppen.
– 95 procent av alla vuxna har någon gång varit smittade av Epstein-Barr-viruset, men bara 1 av 500 får ms. Hur viruset påverkar risken att få sjukdomen ms har hittills varit oklart, säger Olivia Thomas som är biträdande lektor och forskare vid Karolinska institutet.
Svensk forskning har tidigare visat att antikroppar, som normalt angriper Epstein-Barr-viruset, av misstag kan rikta sig mot hjärnan och ryggmärgen. Olivia Thomas och hennes kollegor visar nu i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell, att när immunförsvaret angriper Epstein-Barr-viruset reagerar vissa T-celler mot proteinet ANO2 som finns i hjärnan.
– T-cellerna ska egentligen bekämpa Epstein Barr-viruset, men misstar kroppens egna celler för viruset. Nu har vi för första gången hittat bevis för att den här reaktionen kan skada hjärnan vid ms, säger Olivia Thomas.
Forskarna analyserade blodprover från drygt 90 personer med ms och jämfört med friska personer. Hos de sjuka hittade de T-celler som reagerade mot bland annat proteinet ANO2. I försök med möss såg de sedan en koppling mellan T-cellerna och allvarligare former av ms.
– Det verkar som om virusinfektionen i princip är en förutsättning för diagnosen ms. Att det här sker hos bara en del individer beror på en kombination av genetik, slump och miljöfaktorer.
Några av forskarna bakom den nya studien uppger att de har kopplingar till läkemedelsföretag, dock inte Olivia Thomas.
De nya resultaten kan leda till nya behandlingar som påverkar immuncellerna. Det pågår till exempel flera studier på vaccin mot Epstein-Barr-virus, som kan minska risken för körtelfeber och andra sjukdomar som ms.
– Jag hoppas att våra fynd kan ge effektivare behandlingar och säkra vaccin, säger hon.
Läs mer:
Läkemedelskopia väcker oro bland kroniskt sjuka
Kenneths skakningar brändes bort med ultraljud i hjärnan
