Efter att Donald Trump valts till president i USA är diskussionerna om Europas försvar och säkerhet heta på nytt.
– Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när EU-politiken debatterades i riksdagen på onsdagen.
Vid ett toppmöte i Budapest förra veckan efterlyste EU:s 27 stats- och regeringschefer att deras gemensamma ”regering”, EU-kommissionen, snarast lämnar ett förslag på hur investeringar i bland annat försvarsindustrin ska finansieras.
Enligt Financial Times ska kommissionen inom kort föreslå att pengar avsatta för regionalstöd kan styras om till försvaret. Stödet till regionerna är EU:s allra största budgetpost och tänkt att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan invånarna.
I ett mejl till DN skriver en talesperson för EU-kommissionen dock att ett nytt förslag inte behövs. Det finns redan stor flexibilitet i hur länderna kan använda regionalstödet. Det kan till exempel handla om att skapa nya jobb i försvarsindustrin. Eller om infrastruktur – vägar och broar behöver rustas upp för att klara transporter av tunga militärfordon.
EU-minister Jessica Rosencrantz kallar det en ”intressant tanke” att styra delar av EU:s regionalstöd mot mer försvarsrelaterade utgifter.
– Det är ingen hemlighet att Sverige verkar för återhållsamhet inom EU, alltså att inte lägga till nya utgifter utan att arbeta med omprioriteringar. Säkerhet är en gemensam utmaning för EU just nu som kommer att vara bärande i budgetarbetet framåt. Hur det får genomslag i budgeten får vi återkomma till, säger hon.
Finlands tidigare president Sauli Niinistö överlämnade nyligen en rapport om EU:s beredskap att klara kriser till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I den föreslår Niinistö att 20 procent av EU:s budget avsätts för olika former av försvar och krisberedskap.
Om det är en lämplig nivå vill inte Jessica Rosencrantz ta ställning till. Hon påminner om att EU-kommissionen lämnar sitt förslag på den fleråriga budgetramen nästa år.
– Vi tar alltid ett samlat grepp om budgetprocessen, men det är uppenbart att det kommer att behöva göras förändringar i budgeten, säger hon.
Nuvarande flerårsbudgeten beslutades innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Sedan dess har Ukraina och Moldavien börjat förhandla om EU-medlemskap. Det lär ta många år innan de två är medlemmar, men unionen behöver ändå förbereda sig för kostnader som följer när den växer.
– Vi vet att det förmodligen kommer nya medlemsländer till EU. Då behöver budgeten utvidgningssäkras. Men det finns också andra spår, som att få in mer av konkurrenskraft och säkerhet, säger Jessica Rosencrantz.
Utöver att stärka sin egen säkerhet lovar EU också att fortsatt stötta Ukraina.
– Vi vänder på alla stenar för att kunna utöka stödet till Ukraina, säger Jessica Rosencrantz.
De nordiskbaltiska länderna, särskilt Danmark och Estland, avsätter mest av sin bnp för ukrainarnas räkning, enligt Kiel institutet.
Hur ska man få fler länder att ta ansvar för Ukraina?
– Det handlar om att fortsätta prata om att det här är viktigt. Om att walk-the-talk, alltså att själva fortsätta bidra med stort stöd. Det är väldigt viktigt att Europa står fast vid sitt stöd. Börjar vi vackla är det ett argument för USA att börja vackla, säger Jessica Rosencrantz.
Läs mer:
Europas toppar: Måste satsa mer på vårt försvar
Niinistö om ryska hotet: ”Vi måste visa att vi är starka”
