På fredag samlar statsminister Ulf Kristersson (M) alla partiledare till möte om utländsk valpåverkan. Samtidigt ger Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) en ny lägesuppdatering om just valpåverkan.
Ryssland är fortfarande och utan konkurrens den primära hotaktören mot det svenska valet i höst, säger Karin Lönnheden, chef för den operativa avdelningen på MPF, som är en av myndigheterna som jobbar med att skydda valen.
Men en del experter, bland annat hybridhotsexperten Patrik Oksanen, har varnat för att man nu också måste förbereda sig på amerikansk valpåverkan. I slutet av 2025 presenterade USA en ny säkerhetsstrategi. I den beskrivs Europa som en kontinent som hotas av en ”civilisationsutplåning” genom bland annat invandring, låga födelsetal och påstådda hot mot yttrandefriheten, och att USA ska ”stärka motståndet” inom Europa.
MPF:s lägesbild har i stort inte förändrats efter att USA publicerade sin nya säkerhetsstrategi. Men den oberäkneliga amerikanska administrationen märks i hur stort genomslag amerikanska utspel får i informationsmiljön, inte minst när det gäller Grönlandsfrågan, säger Lönnheden.
– Ett redan allvarligt, oförutsägbart säkerhetsläge blir ännu mer komplext, åtminstone på kort sikt.
Tar ni höjd för att det kunde ske valpåverkan från USA?
– Vi ser ingenting konkret som tyder på det just nu.
Just nu finns det heller inget som tyder på att just det svenska valet är prioriterat för främmande makt eller andra utländska aktörer, säger hon. Men exemplen på hur Ryssland haft som avsikt och också tydligt agerat i flera andra europeiska länder under 2025 är många.
Mest utsatta för rysk påverkan var länder där Ryssland har stora strategiska intressen eller stora europeiska länder som Tyskland och Polen.
Det mest flagranta exemplet på valpåverkan förra året var i valet i Moldavien där Ryssland använde ”hela verktygslådan”, som Lönnheden uttrycker det, när det kommer till informationspåverkan: botnätverk, cyberattacker och förfalskade dokumentläckor.
Samtidigt betalade också Ryssland moldaviska influerare för att lägga upp en viss typ av innehåll, Ryssland försökte köpa röster och betala för att anstifta upplopp och förfalskade bombhot mot vallokaler, säger hon.
Lönnheden understryker ändå att det inte finns några tecken på att Sverige kommer utsättas för samma sak som Moldavien.
Ryssland är inte den enda statliga aktören som använder sig av påverkanskampanjer. I Sverige bedriver både Kina och Iran aktivt informationspåverkan, säger Lönnheden.
Säkerhetspolisen (Säpo) ser inte heller att det svenska valet är ett prioriterat mål för främmande makt eller våldsbejakande extremism. Men både främmande makt och våldsbejakande extremister är opportunistiska och kan utnyttja händelser kopplade till val, skriver Säpo i ett mejl till DN.
Även kriminella nätverk kan användas som mellanhand av främmande makt. I Sverige har Säpo sett att Iran gjort det, och ute i Europa finns exempel på att Ryssland anlitat kriminella, skriver Säpo.
I jämförelse med EU-valet 2024 och valen 2022 har det också blivit mycket lättare att AI-generera eller manipulera ljud, video och bild, säger Karin Lönnheden.
Dessutom har AI gjort det enklare att sprida stora mängder information och att målgruppsanpassa den på ett precist sätt. De kan handla om att nå ut till en viss del av befolkningen i ett område eller i en viss ålder med hjälp av AI.
– För fem år sedan var det mycket fokus på trollfabriker, många människor som satt i samma byggnad. Nu behövs det inte längre. Nu kan en människa med AI:s hjälp styra väldigt många konton.
Generellt har Sverige en hög motståndskraft mot informationspåverkan, enligt Lönnhedens analys. Men hon ser ändå risker:
– Vi behöver vara förberedda på att det kan komma försök att påverka opinionen i en viss fråga.
MPF:s generaldirektör Magnus Hjort har tidigare sagt att Ryssland försöker plocka upp polariserande frågor: till exempel kriminalitet, migrations- och genusfrågor.
Det allra viktigaste verktyget mot valpåverkan är källkritik; att inte vara naiv utan att kontrollera källan och inte sprida informationen vidare om man inte är säker på varifrån den kommer, tipsar Lönnheden.
– Det är ett sätt att försäkra sig om att man inte blir utnyttjad och spelar främmande makt i händerna.
Fakta.Valpåverkan från främmande makt
Otillbörlig valpåverkan kan ha flera mål:
Underminera trovärdigheten för valsystemet.
Misskreditera partier eller kandidater eller påverka opinionen i fråga.
Förstärka splittring, oro och misstänksamhet generellt för att skapa mer polarisering och destabilisera samhället.
Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar
