Det råder delade meningar om att betala barn för hushållssysslor, enligt en rapport från Ica-banken. Var fjärde förälder, 25 procent, kan inte tänka sig att ge barnen ersättning för hemarbete, medan 36 procent redan erbjuder eller har erbjudit ekonomisk kompensation.
Icas vardagsekonom Magnus Hjelmér ser positivt på att ge barn ersättning för sysslor i hemmet.
– Det förbereder barn för arbetslivet, säger han.
Magnus Hjelmér förklarar att en vanlig vecko- eller månadspeng ofta går till löpande småutgifter som godis och sällan räcker till dyrare saker barnet vill ha.
– Tillsammans kan man sätta upp sparmål, men det viktiga är att barnet själv får se de sparade pengarna växa för att sedan köpa, säger han.
Vardagsekonomen varnar för att betala barn i förskott. I stället ska man tillämpa principen ”först arbeta, sedan få betalt”. Det gör man för att barnet ska förstå kopplingen mellan insats och belöning.
– Gör man inte det kan det invagga dem i en falsk trygghet och bygga upp ett beteende som nästan kan liknas vid att handla på kredit, säger Magnus Hjelmér.
Fakta.Skulder bland unga
Under 2025 var 32 000 personer i åldern 18–30 år överskuldsatta hos Kronofogden. Utvecklingen drivs främst av konsumtionskrediter, ”köp nu, betala senare”-tjänster och snabblån. Unga kvinnor är särskilt utsatta.
Källa: SEB
Han tycker att barn kan få betalt för sysslor som att plocka ur diskmaskinen, laga mat till familjen eller slänga återvinningen. Däremot anser han inte att barn ska få ersättning för uppgifter som rör deras eget, som att bädda sin säng eller lägga sina kläder i smutskorgen.
Men vad händer med idén om att hjälpas åt i en familj när barnen får betalt för det mesta?
– Det finns en risk att barn får en förväntan om att de alltid kan kräva pengar så fort de gör något, säger Magnus Hjelmèr.
Ett tips för att undvika detta är att sätta upp tydliga familjeregler.
– Dra en skarp gräns mellan vad som förväntas av dem som familjemedlemmar och vad som är arbete man kan tjäna pengar på, säger Magnus Hjelmér.
Det handlar dock inte bara om vilja – utan även om förmåga. I tider av ekonomisk press är det långt ifrån alla föräldrar som har utrymme i budgeten för att betala sina barn.
Magnus Hjelmér menar att eftersom barn inte kan påverka familjens inkomst, ska de heller inte behöva oroa sig för den.
– Man ska inte belasta barn med tunga ekonomiska frågor som ligger helt utanför deras egen kontroll, säger han.
Fakta.Så kan barn delta i ekonomiska beslut, ålder för ålder:
7–10 år: Budget och prisförståelse
”Vi ska handla mat för 500 kronor i dag. Hjälp mig att hålla koll.”
Låt barnet:
• Väga frukt.
• Jämföra kilopris.
• Hitta billigare alternativ till olika varor.
11–14 år: Sparande och mål
”Precis som att du sparar till något du vill köpa, sparar
vår familj för att kunna göra saker.”
Låt barnet:
• Föreslå aktiviteter eller resmål.
• Få hjälp att jämföra totalkostnaden för olika alternativ
och hur mycket ni skulle behöva spara.
• Förstå vad som är rimligt på kort och lång sikt utifrån
er ekonomi.
15–18 år: Lån och krediter
”Banken har lånat ut pengar till oss. Som tack för lånet betalar
vi en ränta till banken varje månad.”
Låt barnet:
• Vara med och titta på priser för tv, soffa, mobil etc.
• Kolla upp vilka räntor och avgifter som tillkommer om
ni väljer avbetalning.
• Räkna själv på vad räntan motsvarar i pengar, per
månad och totalt.
Källa: Ica-banken
Fakta.Om rapporten
Undersökningen ”Pengakollen” har genomförts av Verian på uppdrag av Ica
banken. Den bygger på cirka 1 000 intervjuer med den svenska
allmänheten, 18–79 år. Datainsamlingen genomfördes i den
slumpmässigt rekryterade Sifo-panelen 9–16 januari 2026.
Läs mer:
Så sparar du in på studenten – expertens bästa tips
Ordlista för nybörjare på börsen
