Åtta års fängelse blev domen tidigare i år för den 51-årige ukrainaren som planerade att tända eld på en färgfabrik i den polska staden Wroclaw – för Rysslands räkning, enligt polska myndigheter.

Ytterligare fyra personer står åtalade i fallet.

– Vi vet hur de rekryterades av GRU (ryska militära underrättelsetjänsten), hur mycket de fick betalt, vilka deras instruktörer är. Så vi vet att det är ryska staten som ligger bakom det här, säger Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski, när han möter en grupp journalister i Bryssel.

I fjol stängde Polen ned Rysslands konsultat i Poznan, som ett svar på det planerade sabotaget i färgfabriken.

– Om det sker ytterligare en mordbrand i Polen kommer vi stänga ett konsulat till, fortsätter utrikesministern.

Radoslaw Sikorski är märkbart upprörd över att ryska agenter kan verka i Europa under diplomatisk täckmantel.

– Det finns omkring 2 000 ryska diplomater i EU. Om 20 procent av dem är underrättelseofficerare, och de är antagligen fler än så, så har vi 400 personer som hanterar agenter och som eventuellt hjälper till med det här hybridkriget. Varför är vi så toleranta?

– Hybridkrig handlar inte bara om att störa på internet. Utan det är en verklig aggression, strax under gränsen för en konventionell attack, säger Sikorski.

Det är inte bara Polen, utan hela Europa, som har drabbats. Ofta leder spåren till Ryssland, som förnekar inblandning.

Ett forskarteam på Leidens universitet i Nederländerna har sammanställt fall av misstänkta ryska operationer i Europa mellan 2022 och 2024. Ur deras material utkristalliserar sig några tydliga trender:

● Sabotagen har blivit fler.

● De har blivit allvarligare och omfattar oftare mordförsök.

● De ryska agenterna riktar inte längre främst in sig på Östeuropa, utan på Tyskland och Frankrike.

Det berättar Baart Schuurman, som är professor i terrorism och politiskt våld i Leiden och huvudforskare bakom datainsamlingen.

Han nämner som exempel på Rysslands alltmer vågade operationer uppgifterna om planerna på att mörda Armin Papperger, vd för vapentillverkaren Rheinmetall, som producerar vapen till Ukraina. Amerikansk underrättelsetjänst larmade sina tyska kollegor om att det fanns ryska mordplaner. Papperger lever nu under polisbeskydd.

Vid två tillfällen i fjol har paket fattat eld i transportbolaget DHL:s flygfraktdepåer, i Tyskland och Storbritannien. Och över Östersjön har gps-signaler för civil luftfart störts ut.

– När Ryssland ger sig på den civila flygtrafiken leker man med elden, säger Bart Schuurman.

En annan trend är att sabotagen inte bara utförs av luttrade agenter, utan av ombud som har lejts billigt.

– Intrycket vi får är att de flesta sabotage görs av ”förbrukningsbara agenter”. De rekryteras på Telegram och får några hundra euro. Det går till på ungefär samma sätt som rekryteringen inom den organiserade brottsligheten, säger professorn Baart Schuurman.

En belgisk journalist på public service-kanalen VRT gick med i en prorysk grupp på Telegram. Väl under täckmantel lät han sig rekryteras. Hans första, enkla uppgift: sätta upp Nato-kritiska klistermärken i Bryssel.

I sin årsrapport om säkerhetshoten mot Sverige som publicerades häromveckan, gör Säkerhetspolisen i stort samma analys som de nederländska forskarna. Säpo konstaterar också att det finns risk för sabotage även i Sverige.

Den senaste tiden har flera undervattenskablar i Östersjön förstörts, och misstankarna har riktats mot Ryssland. Om det även skett sabotage på land i Sverige vill inte Säpo svara på, men konstaterar att inga förundersökningar har öppnats.

Den ryska ambassaden i Belgien är en av de största i Europa, eftersom landets huvudstad står värd för både EU och Nato. Staden kryllar helt enkelt av diplomater – och spioner. Tidigare hade den ryska ambassaden över 200 anställda, men sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes för tre år sedan har en tredjedel av dem utvisats, anklagade för spioneri.

På ambassaden i Stockholm är det bara 20 diplomater. Sverige har utvisat ett tiotal personer från ambassaden de senaste åren, uppger UD:s presstjänst.

Och från hela Europa har omkring 750 ryska diplomater skickats hem.

Polen har gått längre än något annat EU-land. Utöver att utvisa diplomater och stänga ned ett konsulat, begränsar man nu rörelsefriheten för alla ryska diplomater i landet. De anställda på ambassaden i Warszawa tillåts inte lämna huvudstadsregionen, till exempel.

Alla EU-länder kan – och bör – göra detsamma, är den polska ståndpunkten.

Tjeckiens regering driver en liknande linje i EU: stoppa ryska diplomater från att röra sig mellan länderna, som en del av EU:s sanktionspaket mot Ryssland.

I dag kan nämligen en rysk diplomat, eller förtäckt agent, som är posterad i ett EU-land resa fritt inom Schengenområdet, det vill säga till nästan hela EU.

I fjol krävde Tjeckien, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Danmark, Nederländerna och Rumänien brådskande diskussioner om ”Schengen-frågan”.

– Det här handlar om vår egen säkerhet, om att inte förenkla för sabotage och informationskrig genom att låta det ryska diplomatiska nätverket resa fritt mellan Schengenländer, säger Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský till DN, i samband med ett utrikesministermöte i Bryssel.

Den svenska regeringens linje har hittills varit avvaktande. Det främsta motargumentet är att en sådan åtgärd troligen skulle drabba de egna diplomaterna i Ryssland.

Men i Bryssels korridorer syns tecken på att det börjar röra sig. Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavský säger att Frankrike nu har sällat sig till hans sida. Och enligt diplomatkällor till DN väntas Tyskland svänga när den nya regeringen ledd av kristdemokraten Friedrich Merz kommit på plats.

Enligt Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski förespråkar i själva verket samtliga EU-länders säkerhetstjänster åtgärden – en uppgift som svenska Säpo inte vill kommentera.

– Det råder konsensus bland säkerhetstjänsterna om att detta bör göras. Polen har redan gjort det. Oroa er inte, det enda som händer är att era diplomater i Ryssland också kommer att begränsas. Det kan vi leva med, säger Sikorski.

Fakta. Kan EU begränsa ryska diplomater?

Sedan starten på Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina har EU-länderna klubbat sammanlagt 16 sanktionspaket mot Ryssland.

Ett 17:e sanktionspaketet väntas inom några veckor.

Frågan om att begränsa ryska diplomaters rörelsefrihet har funnits med i diskussionerna från första början, men aldrig kommit med i ett skarpt förslag.

Inför varje nytt sanktionspaket bollar EU-kommissionen idéer med de 27 medlemsländerna. I de samtalen driver regeringarna från Tjeckien, Polen och de baltiska länderna frågan.

Alla sanktioner måste antas av EU:s regeringar enhälligt.

Läs mer:

Åklagare: Rysk underrättelsetjänst bakom branddådet på Ikea

Spionchef: Ryssland bakom ”hänsynslöst” sabotage

Share.
Exit mobile version