Statistikmyndigheten, SCB, säger att medellönen i Sverige är 39 900 kronor i månaden mätt som ett genomsnitt av alla löner. Medianlönen är lägre, 35 600 kronor i månaden.
Medianlönen tas fram genom att man lägger alla löner bredvid varandra och väljer ut den mittersta. I stället för att, som med genomsnittslönen, lägga ihop alla löner och dela summan med antalet personer.
Intresseorganisationen Företagarna har tagit fram ett verktyg där det går att räkna ut hur mycket arbetsgivaren ska betala i sjuklön de första 14 dagarna.
Verktyget visar att en person med snittlönen, 39 900 kronor i månaden, går miste om ungefär 4 080 kronor före skatt på att vara sjuk en vecka. En stor del av förlusten, 1 470 kronor, är karensavdraget.
Exakt hur stor förlusten blir efter skatt för var och en är omöjligt att säga. Det beror till exempel på hur hög marginalskatten blir efter ränteavdrag.
Det är inte bara inkomsten som blir lägre när man blir sjuk. Skatten blir också högre om man är borta från jobbet längre än 14 dagar.
Det beror på att man inte får jobbskatteavdrag på sjukpenningen från Försäkringskassan. Det får man däremot på den kollektivavtalade ersättningen som betalas ut av arbetsgivaren direkt eller genom en försäkring.
Så här fungerar sjukförsäkringen i korthet:
Karensavdrag
Varje gång du blir sjuk drar arbetsgivaren av motsvarande 20 procent av lönen du får under en vecka. Tidigare hade vi en karensdag men den ersattes av karensavdraget 2019.
Exakt hur karensavdraget räknas ut på olika arbetsplatser står i kollektivavtalen. Eftersom det finns hundratals kollektivavtal i Sverige redovisar vi bara själva principen och inte hur det räknas ut.
Första 14 dagarna
De första 14 kalenderdagarna när du är sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön med avdrag för karensavdraget. Sjuklönen är 80 procent av lönen och du får den de första två veckorna.
Tänk på att tabellen visar inkomsten för 14 dagar. Blir du frisk och jobbar får du lön som vanligt resten av månaden.
Sjuklönen regleras i en lag sedan 1992. Är du sjuk längre än 7 dagar ska du lämna ett läkarintyg till din arbetsgivare där det framgår varför du inte kan jobba.
Sjukdag 15–90
När du varit sjuk i mer än 14 dagar behöver arbetsgivaren inte längre betala sjuklön. Du kan i stället ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
Sjukpenningen är knappt 80 procent av lönen upp till inkomsttaket som går vid en inkomst på 47 750 kronor i månaden före skatt. Taket räknas upp i takt med prisutvecklingen.
Har ni kollektivavtal på din arbetsplats fortsätter arbetsgivaren att fylla på sjukpenningen. Då är sjuklönen i princip 10 procent av lönen upp till 10 prisbasbelopp eller 573 000 kronor per år 2024 vilket motsvarar en månadslön på 47 750 kronor i månaden. Har du högre lön ger avtalen ofta 65 procent av den överskjutande lönedelen, alltså den inkomst som överstiger 47 750 kronor i månaden.
Många får extrapengarna från kollektivavtalet genom att arbetsgivaren betalar en summa i lön som motsvarar 10 procent av lönen, mer för höga löner, varje månad.
Men upptäcker du att du inte får pengar av din arbetsgivare kommer extrapengarna sannolikt från en försäkring och du måste ansöka om dem. Det händer att arbetsgivare meddelar bolaget men för att vara helt säker är det bra om du kollar själv.
För att du ska få se kollektivavtalade extrapengarna krävs alltid att Försäkringskassan beviljat sjukpenning. Extrapengarna från kollektivavtalet beskattas som lön och ger alltså rätt till jobbskatteavdrag.
Långtidssjukskriven dag 91–360
Precis som tidigare får du 10 procent av lönen upp till 10 prisbasbelopp och 65 procent av inkomster däröver genom kollektivavtalet. Men för privatanställda tjänstemän kallas extrapengarna pension från dag 91 och pengarna beskattas som pension. Du får alltså den högsta skatten, utan jobbskatteavdrag, till det år du fyller 67 år.
För privatanställda inom LO-området fortsätter utbetalningarna från Avtalsgruppsjukförsäkringen, AGS. AGS beräknas som procent av sjukpenningen i stället för en viss andel av lönen.
Om du inte kan arbeta
Gör Försäkringskassan bedömningen att du aldrig kommer att kunna arbeta heltid inom något arbete på arbetsmarknaden kan du få sjukersättning. Sjukersättningen är 64,7 procent av inkomsten de senaste åren men högst 23 171 kronor i månaden.
De som aldrig har kunnat arbeta får ersättningen baserad på ålder. Den som fyllt 19 år får 11 842 kronor i månaden och den som fyllt 30 år får 13 275 kronor i månaden. Samtliga belopp är före skatt och sjukersättningen ger inte rätt till jobbskatteavdrag.
Privatanställda inom LO-området kan få ersättning från AGS precis som tidigare. Tjänstemän får i allmänhet sjukpension.
Arbetssökande och sjuk
Den 1 juli 2003 sänktes ersättningstaket för de som är både sjuka och arbetslösa och taket har inte höjts sedan 2015. Sjuka arbetslösa kan aldrig få högre ersättning än 80 procent av lönen men högst 543 kronor per dag före skatt.
Det blir som mest ungefär 16 290 kronor i månaden före skatt och ungefär 12 000 kronor i månaden när skatten är dragen. Taket för ersättningen räknas inte upp i takt med prisökningarna.
Pension
Anställda på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas av en premiebefrielseförsäkring. Försäkringen betalar till exempel in premierna till tjänstepensionen precis som när du arbetar.
Läs mer: Fler privatekonomiska nyheter
