Så mycket svårare är det för generation Z att köpa bostad

Allt var inte bättre förr. Men det var billigare att köpa en bostad, i alla fall.

Enligt en ny rapport från branschorganisationen Mäklarsamfundet är det betydligt svårare för yngre generationer att skaffa sig en bostad, jämfört med vad det var för deras far- och morföräldrar.

Lägenheterna kostar mer, det tar längre tid att spara ihop till en kontantinsats och det är svårare att få ett bolån från banken. Dessutom är kötiderna till en hyresrätt långa i stora delar av landet.

– Jämfört med sina föräldrar och äldre släktingar har millennials och generation Z haft en betydligt tuffare start på bostadsmarknaden, säger Amanda Broberg, boendeexpert på Mäklarsamfundet.

Ett skäl till att det har blivit svårare för yngre generationer att köpa sig ett första hem är att priserna på bostäder under de senaste decennierna har ökat betydligt snabbare än vad inkomsterna har gjort.

Mäklarsamfundet har räknat med att den så kallade boomergenerationen, det vill säga personer födda mellan 1946 och 1964, trädde in på bostadsmarknaden år 1975.

Då kostade en etta i Stockholm i snitt 500 000 kronor, mätt i dagens penningvärde. I dag kostar en likadan lägenhet närmare 3 miljoner, vilket motsvarar en prisökning på 500 procent.

Under samma period har de genomsnittliga inkomsterna bland personer mellan 20 och 24 år i Stockholm – som antas vilja köpa en etta där – ökat med knappt 50 procent.

En vanlig lön räckte med andra ord till betydligt fler kvadratmeter på 70-talet, än vad den gör i dag.

I takt med att bostadspriserna stigit, har tiden det tar för ett hushåll att spara ihop till en kontantinsats blivit längre.

År 2010 infördes det nuvarande bolånetaket. Det är en regel som anger att högst 85 procent av ett bostadsköp får betalas med lånade pengar. Resten, alltså 15 procent av bostadens värde, måste köparen finansiera på annat sätt. Till exempel med sparpengar.

Bostadsprisernas utveckling i kombination med kravet på kontantinsats har, enligt Mäklarsamfundets beräkningar, lett till att yngre generationer måste spara betydligt längre för att få ihop den summa som behövs för att de ska kunna få bolån.

– Spartiden har ökat från några år upp till obegripliga 29 år för att kunna köpa en större lägenhet i Stockholm. Om man är ett ungt par som vill bilda familj är det överkomligt att spara i några år, men bara tanken på att det ska ta närmare 30 år är ofattbar. Då är det ju för sent för familjebildning, säger Amanda Broberg.

Det stora problemet med dagens bostadsmarknad är att unga inte kan köpa en bostad om de inte får hjälp hemifrån, tycker Amanda Broberg.

– I grund och botten handlar det om att unga människor inte har samma inflytande över sin boendesituation som äldre generationer har haft.

– Även för unga personer som har utbildat sig, skaffat ett jobb och har goda inkomster tar det så pass lång tid att spara ihop till en kontantinsats att det är i princip omöjligt om du inte har hjälp av mamma och pappa. Och det säger ju ganska mycket om hur ojämlik den här situationen har blivit, säger Amanda Broberg.

Mäklarsamfundet vill se reformer som skulle göra det enklare för unga människor att köpa en egen bostad. Till exempel att låta dem låna mer, och betala av mindre på bolånet. Sådana förslag har nyligen presenterats av en statlig utredning.

Enligt bostadsforskaren Anna Granath Hansson, verskam vid forskningsinstitutet Nordregio, är problemet med dagens bostadsmarknad snarare att det inte finns tillgång till hyresrätter i tillräckligt stor utsträckning.

– Efter 20 år av högkonjunktur är dagens bostadspriser naturligtvis höga jämfört med lågkonjunkturerna på 1970- och 90-talen. Då fanns också ett större utbud av hyresrätter som balanserade den ägda marknaden. I dag har många unga inget annat val än att köpa en bostad och därmed låna stora summor.

– Just bristen på valfrihet ser jag som en orättvisa mot de unga i dag jämfört med tidigare generationer, säger Anna Granath Hansson.