I dag är Natos riktlinje att medlemsländerna ska lägga två procent av BNP på försvar.
23 av 32 medlemmar klarar det, enligt försvarsalliansens senaste siffror, något som lyftes fram i samband med Natos toppmöte i Washington i somras.
Men bara några veckor efter det mötet rapporterade Bloomberg att man i Donald Trumps kretsar diskuterat att driva upp kravet till tre procent.
– Jag kan mycket väl tänka mig att han uppfordrar oss till att öka, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan.
Tvåprocentsmålet sattes upp av Nato redan 2006. Men det var först efter Rysslands invasion av Krim 2014 som målet blev ett skarpare åtagande.
Donald Trump satte under sin förra presidentperiod hård press på de allierade som inte nådde två procent, och under det här årets kampanjande kulminerade retoriken på ett valmöte i januari i Conway, South Carolina.
Där gjorde Trump ett utspel om att Ryssland kunde göra ”vad fan de vill” med det land som inte betalat sina räkningar.
Så sent som i helgen talade vicepresidentkandidaten JD Vance om att USA inte kan vara en världspolis, och att Natoländer ska betala mer.
– Donald Trump vill att Nato ska vara starkt. Han vill vara kvar i Nato. Men han vill också att Natoländerna faktiskt bär sin del av försvarsbördan, sade Vance till NBC.
Kjell Engelbrekt på Försvarshögskolan:
– Jag kan tänka mig att han sätter en ny siffra, och jag tror att den östra delen av Nato kommer upp till tre procent på ett par års sikt.
Sverige redovisade under 2024 att försvarsutgifterna var 2,2 procent av BNP. Men den siffran är på väg uppåt. Enligt regeringens planer ska den vara 2,6 procent 2028, vilket i rena pengar är 173 miljarder kronor.
Om Sverige skulle öka till tre procent 2028 skulle det innebära ytterligare dryga 26 miljarder och en totalkostnad för försvaret på nära 200 miljarder.
I september frågade DN försvarsminister Pål Jonson (M) om hur han såg på diskussionen om tre procent.
– Vi tillhör ju de som ökar allra mest. Men sedan får vi väl se ifall det kommer några nya målsättningar från Nato. Jag vill inte föregripa vare sig den amerikanska inrikespolitiska processen eller hur Nato kommer att förhålla sig till den här frågan vid nästa toppmöte i Haag 2025, svarade han då.
Katarina Engberg är senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier. Hon tror att Sverige och Europa kommer att se förändringar i det amerikanska Natoengagemanget efter valet, oavsett vem som vinner.
– Det handlar om ökade försvarsutgifter, och att ta över en större del av ansvaret i alliansen, säger Katarina Engberg.
Det enda militära hotet mot Sverige och norra Europa kommer från Ryssland, och om Vladimir Putin vinner framgång i Ukraina tror vissa bedömare att nästa steg kan vara de baltiska länderna: Estland, Litauen – och Lettland, dit Sverige skickar 600 soldater till en Natostyrka.
För Ukraina är USA:s stöd avgörande, men Kjell Engelbrekt tror att Donald Trump kan komma med oväntade förändringar i det stödet.
– Men jag föreställer mig att han ändå inte kommer göra någonting som riskerar att orsaka allvarlig skada på relationen mellan Europa och USA. Jag tror att han vill undvika ett självskadebeteende och rådgivarna kommer tala om att det kan få långsiktiga konsekvenser, även ekonomiska, säger Kjell Engelbrekt.
Läs mer: Så förbereder sig Nato och EU för Trump 2.0
