Försvarsberedningens rapport handlar bland annat om hur det militära försvaret av Sverige ska byggas ut de kommande åren – och intresset är stort.
– Det finns förväntningar i försvarssektorn och Försvarsmakten om att nu ska det bli bra. Man har uppfattat signaler om att det här ska prioriteras, säger Jakob Gustafsson, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Han fortsätter:
– Detsamma gäller internationellt. Våra grannländer rustar tydligt upp. Många är intresserade av vilken väg som Sverige går nu.
Sverige har redan ökat investeringarna i försvaret. Nya soldater, krigsfartyg och ubåtar är på väg, bland annat. Men de flesta är överens om att Försvarsmakten måste växa mer. Men hur mycket? Och med vilka pengar? Norge är det senaste grannlandet som svarat på de frågorna.
Den 5 april stod statsminister Jonas Gahr Støre med marinblå slips och allvarlig min inne i ett av kustvaktens fartyg. Stor presskonferens i Oslo, direktsändning, många reportrar.
– Regeringen presenterar i dag ett historiskt lyft för det norska försvaret. Det gör vi i en tid med mer oro och mer allvar runt vårt land. Vi står inför en förvärrad säkerhetssituation i vår del av världen, sa Gahr Støre.
Sedan lade han fram ett jättepaket till försvaret. Om Stortinget klubbar allt handlar det om 600 miljarder extra norska kronor de kommande tolv åren. Det motsvarar ungefär 622 miljarder svenska kronor.
– Det som är viktigt i långtidsplanen är att regeringen vill stärka hela det norska försvaret, inte bara delar, säger Oliver Berdal, konteramiral och chef för Sjöförsvaret, Norges marin och kustbevakning.
Den största delen av försvarssatsningen går ändå till hans försvarsgren, som har viktiga uppgifter i Nato, till exempel att hålla sjövägen öppen till USA. Norges regering vill bland annat ha fem nya fregatter, alltså stora krigsfartyg, och minst fem nya ubåtar.
– Det betyder väldigt mycket. Norge har en lång kust, och vi har stora havsområden. Vi är en maritim nation som är helt avhängig av havet, säger Berdal och syftar på olja, gas, fiske och handel.
Norges flotta börjar bli gammal, många fartyg byggdes på 1980- och 1990-talen, så Oliver Berdal ser fram emot en modernisering. Den norske marinchefen har hört hur hans svenska motsvarighet, Ewa Skoog Haslum, har efterlyst en fördubbling av den svenska marinen.
– Jag är ingen expert på svenska förhållanden, men det är inget tvivel om att jag delar Ewa Skoog Haslums bedömning om att det svenska sjöförsvaret helt säkert också har behov av förnyelse och förstärkning, säger han.
Oliver Berdal ser flera områden där de nordiska grannarna kan samarbeta. Han lyfter fram Göteborg som en strategisk hamn för flera av länderna. Den måste Natostyrkorna skydda tillsammans.
– Det är där det kommer in mest olja och gas till Sverige. Det är den största containerhamnen i Sverige, och man har direkt koppling till E6 och järnväg. Men Göteborg är också väldigt viktig för Norge och för Finland, som en försörjningspunkt i fred och kris men inte minst i krig. Att säkra inseglingen via Skagerrak till Göteborg, det är viktigt.
Säkerhetsläget i Europa är kraftigt försämrat sedan Ryssland inledde sitt stora anfall mot Ukraina, och Oliver Berdal anser att den där långtidsplanen som statsministern gav i Oslo i början av april – det var en stark signal.
– Jag är inte expert på Sverige, men för Norge har långtidsplanen från regeringen varit mycket viktig. Den representerar ett fundamentalt skifte i den politiska viljan att satsa på försvaret. Sedan Sovjetunionens fall så har försvaret i Norge, Sverige och stora delar av Europa blivit kraftigt nedskuret. Nu är det första gången vi ser viljan till en större uppbyggnad av försvaret igen.
För Michael Claesson, generallöjtnant och chef för Försvarsstaben i Sverige, är det norska vägvalet intressant. Han är insatt i grannlandets försvarstänkande.
– Det finns ju en ständig dialog både på militär och politisk nivå, i synnerhet med våra nordiska grannländer, säger han.
Hela Norden är ett militärt pussel som bildar det som Nato kallar Norra flanken. Så det som händer i Norge – det påverkar Sverige.
– Det är två länder som drar samma slutsats av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Vi måste stärka våra respektive nationella försvarsmakter. Men vi måste också fortsätta utvecklingen och samarbetet i kontexten av Natomedlemskapet, säger Michael Claesson.
I Norge har försvaret länge haft låg prioritet, enligt Jakob Gustafsson, säkerhetspolitisk analytiker på FOI. Så det låg i korten att en större satsning var på gång.
– Men jag var förvånad över att det blev så här mycket. Det signalerar verkligen att nu är det allvar, säger han.
Förutom marinen så vill den norska regeringen lägga stora pengar på landets armé. Antalet brigader, alltså enheter med mellan 3 000 och 5 000 soldater, ska öka från en till tre.
– Det här ska göras på tolv år, det är ganska lång tid. Men en tredubbling av antalet brigader. Det är en stor grej, säger Jakob Gustafsson.
Armésatsningen är ett exempel på hur det nordiska försvaret sitter ihop. Forskare i Norge tror att en av de nya brigaderna, Brigade Sør, blir viktig för Sverige och Finland. Den kan försvara norska hamnar, så att förstärkningar från USA kan lägga till, och trupperna tar sig vidare till de allierade grannarna i öster.
Michael Claesson, chefen för Försvarsstaben, tycker att nivån på den norska försvarssatsningen säger något till Sverige.
– 600 miljarder kronor från det att beslutet fattas och en lång rad satsningar i alla förvarsgrenar. I mångt och mycket blir ju det en väldigt intressant och bra parallell till vår egen försvarspolitiska utveckling och det Försvarsberedningen presenterar, säger han.
Läs mer:
Raketartilleri högt upp på arméchefens önskelista
Försvarsmakten vill satsa på Inlandsbanan – lärdom från Ukrainakriget
Nya ”spionfartyget” ska lyssna på Ryssland
Natofartyg kan sättas in för att skydda undervattenskablar
Här är hetaste kandidaterna till att bli ny ÖB
