Varje år drabbas omkring 25 000 svenskar av demens. Knappt 1 000 av dem får frontallobsdemens, som innebär att de blir personlighetsförändrade, känslokalla, gränslösa och tappar förmågan till medkänsla med andra människor. De kan få plötsliga vredesutbrott, bli apatiska eller helt gränslösa när det gäller mat, alkohol eller sex.
– En patient kunde till exempel plötsligt inte vänta på att maten serverades på tallrik, han åt direkt ur kastrullerna vid spisen. Förändringarna sker ofta tidigt i sjukdomsförloppet, innan man förstår att det handlar om demens, säger Olof Lindberg, som är forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet.
Sjukdomen är svår att diagnosticera. Demens brukar kopplas till minnesproblem och svårigheter att lära sig nya saker, men frontallobsdemens kan likna andra psykiatriska tillstånd, till exempel psykopati.
– De här patienterna klarar ofta minnestester utan problem i början av sin sjukdom, och de saknar sjukdomsinsikt, säger Olof Lindberg.
Han berättar om en 50-årig man som började samla på bilder av nummerplåtar på lastbilar. När mannen hamnade bakom en lastbil i trafiken släppte han ratten och började fotografera lastbilens registreringsskylt – utan att ta hänsyn till vare sig sina passagerare i bilen eller andra trafikanter.
Mannens beteende blev allt mer märkligt, och till slut försökte familjen få hans körkort indraget.
– Men mannen klarade testerna utan problem, och fick behålla sitt körkort.
Familjen såg ingen annan utväg än att plocka ur fördelardosan ur bilens motor för att stoppa mannen.
– Först långt senare förstod man att han hade frontallobsdemens, säger Olof Lindberg.
Nu hoppas han att en ny studie ska öka förståelsen för sjukdomen och på sikt göra det enklare att ställa diagnos. Olof Lindberg visar tillsammans med forskare i Lund för första gången hur hjärnan hos personer med frontallobsdemens reagerar i en situation där friska personer vanligtvis känner empati med andra.
Forskarna lät 28 personer i 60-årsåldern med diagnosen frontallobsdemens från Stockholm, Lund och Umeå titta på en bild där en nål sticks in i en hand. Bilderna visades också för en kontrollgrupp med 28 friska personer i samma åldersgrupp.
Forskarna undersökte samtidigt hjärnan hos deltagarna i båda grupperna med funktionell magnetresonansavbildning (fMRI). Det visar hjärnans aktivitet genom att förändringar mäts i blodflödet. När en del av hjärnan är aktiv, ökar blodflödet till det området, vilket kan upptäckas med fMRI. Det gör det möjligt att se vilka delar av hjärnan som är involverade i olika uppgifter.
Hos de friska deltagarna visade fMRI-bilderna det förväntade: aktiviteten ökade i de främre delarna av hjärnan som normalt reagerar när man upplever lidande eller smärta hos andra.
Men hos deltagarna med frontallobsdemens sågs ingen aktivitet i området.
– Ofta ser man minskad aktivitet i vissa delar av hjärnan, men i det här fallet såg vi ingen aktivitet alls, vilket kan förklara den drastiska förändringen i förmåga att uppleva empati i den här patientgruppen, säger Olof Lindberg.
Forskarna bad sedan patienternas anhöriga skatta hur empatiska patienterna är. Det fanns ett tydligt samband mellan aktiviteten i hjärnan och den anhörigas bedömning av patientens brist på empati.
– Det visar att det som händer i hjärnan verkligen påverkar beteendet. Det som är unikt med vår studie är att vi fått patienterna att delta i ett experiment där de utsätts för en situation där vanliga människor upplever empati med andra. Det är vi ensamma om att ha lyckats med.
I dag finns inget botemedel mot demens, och det finns få läkemedel som kan lindra frontallobsdemens. Forskarna hoppas att resultatet kan leda till nya behandlingar.
– Ja, potentiellt skulle man med vår metod kunna se om tillståndet förbättras med nya läkemedel, säger Olof Lindberg.
Den nya studien publiceras i Jama Network Open.
Fakta.Frontallobsdemens
Frontallobsdemens kallas också pannlobsdemens eller frontotemporal demenssjukdom. Den drabbar hjärnans främre delar där insikt, omdöme, impulskontroll, initiativförmåga och personlighet sitter.
En variant av pannlobsdemens kallas för progressiv icke-fluent afasi, vilket skådespelaren Bruce Willis sannolikt har.
Demenssjukdomen drabbar oftast personer i medelåldern eller tidigare. Den orsakas av förändringar i pannlobernas bark. Nervcellerna förtvinar och förlorar sina kontaktpunkter (synapser), barken blir finporigt uppluckrad och det bildas ärr (glios). Källa: 1177.se och NE.
Läs mer:
Vanligt vaccin kan skjuta upp demens
Därför är det viktigt att ha bra kondition som vuxen
