Den här artikeln publicerades först i The New York Times
Hår är både något djupt personligt och offentligt granskat som befinner sig i gränslandet mellan biologi och identitet. Få attribut är så starkt förknippade med kultur, skönhet och uttryck som de hårstrån som ramar in våra ansikten och täcker vår hud.
– En människa har cirka 100 000 hårsäckar i hårbotten och många fler över resten av kroppen, säger Maksim Plikus, cellbiolog vid University of California i Irvine.
– Var och en är som en 3D-skrivare, där ett hårstrå växer och pigment ger det färg.
Dessa hårstrån består främst av keratin, ett tåligt protein som också finns i naglarna. Men de är mycket mer än bara död materia; hår är ett biologiskt underverk som fungerar som en sensor för hjärnan och ett arkiv för kroppens hemligheter.
Håret skyddar dig
– Inuti hårsäckarna är det som ett mikrobiellt zoo, fullt av bakterier, virus och svampar, säger Ralf Paus, hudläkare vid University of Miami.
De flesta har hört talas om tarmfloran, men vi har också ett hår-mikrobiom som tränger undan skadliga bakterier och minskar risken för infektioner. Mikroberna i dina hårsäckar kan till och med hjälpa ditt hår att växa och förbättra färgen, enligt Ralf Paus.
Vid skrapsår, skärsår eller andra mindre skador hjälper håret också till att läka såren.
– Mer specifikt mobiliserar kroppen stamceller inuti hårsäckarna som sedan migrerar till såret och omvandlas till nya hudceller. När såret läkt återgår stamcellerna till sitt vanliga arbete med att få håret att växa, säger Maksim Plikus.
Håret är antenner
Hårsäckarna fungerar som rörelsedetektorer för hjärnan, omgivna av nervändar som reagerar vid minsta beröring eller vindpust, säger Angela Christiano, en molekylärgenetiker som studerar hårsjukdomar vid Columbia.
– Om till exempel en insekt flyger nära ens ögon känner ögonfransarna av det och får en reflexmässigt att blinka.
Behårad hud har nerver som är kopplade till hjärnans känslocentra, vilket är anledningen till att det kan kännas behagligt med en mild smekning eller någon som stryker handen över ens hår. Däremot är det smärtsamt att vaxa eller plocka ögonbrynen, eftersom man då rycker ut håret ur hårsäcken. Rakning å andra sidan, känns knappt, i och med att håret skärs av ovanför hudytan.
Överraskande nog innehåller hårsäckarna också lukt- och smakreceptorer som tycks påverka hårväxten, enligt Ralf Paus. Tidiga studier tyder på att vissa dofter verkar stimulera hårväxten medan andra kan hämma den, även om mer forskning behövs.
– Hårsäckarna mäter också tiden. De har en inre klocka, precis som den i våra hjärnor, som hjälper håret att växa, avta, vila och falla av i en återkommande cykel, säger Luis Garza, hudläkare vid Johns Hopkins Medicine.
– Det är förmodligen därför som håret tenderar att växa snabbare på morgonen än på kvällen, vilket är anledningen till att det inte spelar någon roll om du rakar dig på kvällen eller nästa dag.
I framtiden tror experter att några hårprover kan vara allt som behövs för att förstå vissa sömnstörningar, eftersom ”klockgenerna” inuti hårsäckarna är synkroniserade med kroppens dygnsrytm.
Håret signalerar när något är fel
Håret, den näst snabbast växande vävnaden i kroppen efter benmärgen, kan fungera som ett slags arkiv för vår hälsa, säger Antonella Tosti som är hudläkare vid University of Miami.
– Faktum är att en centimeter hår fångar upp ungefär en månads biologiska data, så läkare kan testa hårstrån för droganvändning, förgiftningar, kronisk stress och till och med medicineringsefterlevnad.
– Hårsäckarna är i princip som små njurar. De suger upp giftiga ämnen och lagrar dem i de döda hårstråna, säger Ralf Paus.
Att upprätthålla tillväxttakten kräver dock mycket energi. Därför är rikligt håravfall ofta ett tecken på sjukdom eller stress, säger Angela Christiano. Näringsbrist, sköldkörteldysfunktion och hög feber kan alla orsaka plötsligt håravfall, liksom snabb viktminskning, en förlossning eller större operationer.
– När det händer kan det vara väldigt jobbigt för patienterna, men håret växer vanligtvis tillbaka inom tre till sex månader.
Vissa experter tror att kroppen när den är sjuk eller stressad stänger av mindre viktiga processer, som hårväxt, för att omdirigera näringsämnen och energi till andra delar av kroppen.
Ändå är visst håravfall oundvikligt – vi tappar cirka 50 till 100 hårstrån om dagen.
– Hår börjar ofta som dunhår när man är ung för att bli längre, mörkare och tjockare när man växer upp och sedan strävt, ostyrigt och vitare med åldern, säger Maksim Plikus.
– Vi tar det för givet eftersom vi ser det varje dag – men vetenskapligt sett är hår imponerande, ett verkligt underverk av naturens ingenjörskonst, tillägger han.
Den här artikeln publicerades först i The New York Times och är skriven utifrån en amerikansk kontext. Detaljer kan skilja sig från svenska sammanhang. c.2025 The New York Times Company.
Översättning: Johanna Käck med hjälp av AI-verktyget Deep L.
