Det svenskdanska gängvåldet har präglat sensommaren på bägge sidor av Öresund.
Ett femtontal unga svenskar sitter häktade i Danmark, misstänkta för allvarliga brott inom det gängkrig som pågår i landet och som började som en konflikt om ett parti narkotika. Ungdomar från hela Sverige, ofta okända för polisen sedan tidigare, har använts som soldater i gängkriget och DN har tidigare berättat hur rekryteringen sker öppet i chattappen Telegram.
Frågan om hur våldet ska stoppas har hamnat högt på dagordningen för både Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard (S) och Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M). På tisdagen presenterade de ett gemensamt åtgärdsprogram som tagits fram under ett möte i Köpenhamn, tillsammans med Sveriges rikspolischef Petra Lundh och hennes danske motsvarighet Thorkild Fogde.
Intresset från dansk, svensk och internationell media var stort när det lades fram vid Justitieministeriet i Köpenhamn på tisdagen. Även om ministrarna var mycket noga med att framhålla det samarbete som redan finns mellan länderna så låg fokus på ett än mer intensifierat utbyte – med särskilt fokus på gängkrigets ledarskikt. Bland annat genom ett ökat samarbete med de länder där beställarna tros befinna sig och inom EU.
– Det är ett krig som utnyttjar svenska barn och unga till att agera barnsoldater för gängledare som sitter gömda långt härifrån, säger Peter Hummelgaard.
– Vårt budskap är klart: Ni ska inte kunna gömma er. Vi kommer att använda alla verktyg vi kan.
Men blickarna riktas också mot de digitala kanaler som fungerar som kriminella arbetsförmedlingar. Företag vars plattformar används för sådana syften kommer inom kort att kallas till ett möte. Där kommer de att få frågor om hur de arbetar för att förhindra att de används för brottsrekrytering, berättade Strömmer och Hummelgaard.
Gunnar Strömmer menar att frågan om hur den digitala brottsrekryteringen ska stoppas är en av de svårare punkterna i överenskommelsen.
– I steg ett sätter vi press för ökad självsanering, säger han och pekar på att det är en komplicerad fråga med tanke på grundlagsfrågor som yttrandefrihet.
– Men det är klart att det är meningsfullt att diskutera om det finns mer att göra regleringsmässigt för att på ett bättre sätt än i dag flytta fram positionerna. Vad det innebär konkret måste vi återkomma till, säger han.
Fakta.Här är den gemensamma förklaringen
* Förstärka samarbetet genom ett intensifierat informationsutbyte.
* Intensifiera insatserna mot missbruk av digitala kanaler för organiserad brottslighet, bl.a. rekrytering av barn och unga.
* Förstärka samarbetet med tredjeländer.
* Förstärka utbytet av erfarenheter om förebyggande insatser.
* Straffen för personfarliga brott bör spegla brottens allvar.
* Förstärka insatser mot möjliggörare.
Rikspolischef Petra Lundh säger att antalet utförare under femton år ökat kraftigt under de senaste månaderna. Att mer fokus läggs på beställare och ledarskikt är ”särskilt glädjande”, säger hon.
– Ledargestalterna i de här kriminella nätverken beställer mord och sprängdåd helt öppet på nätet, säger hon.
– Vår bild av de här beställarna är att de inte har någon som helst empati med andra människor utan de är likgiltiga för att använda barn som mördare.
Nästa vecka kommer hon att träffa de nordiska rikspolischeferna för att diskutera ett ökat nordiskt samarbete.
Gunnar Strömmer framhöll att straffen kommer att skärpas i Sverige. I den gemensamma förklaringen står att straffen för personfarliga brott ska ”spegla brottets allvar”.
På en fråga om Sverige är på väg mot danska straffnivåer för ungdomar svarade Strömmer ja.
– Vi tar ett omtag där vi vill inrätta ungdomsfängelse och se över påföljder för ungdomar så att även den som är under 18 år kan dömas till fängelse.
Sverige inspiration av danska repressiva åtgärder har kritiserats av experter, som menar att man missat att det förebyggande arbetet haft stor effekt. Ett ökat erfarenhetsutbyte av förebyggande arbete finns med bland punkterna, men Strömmer menar att även repressiva åtgärder kan fungera förebyggande. En sänkt straffmyndighetsålder handlar inte främst om att sätta fler barn i fängelse utan om att få tillgång till fler verktyg, säger han.
– När vi talar om de unga så skulle jag säga att det finns starka sociala skäl för att jobba med mer ingripande påföljder. Den traditionella socialtjänsten är inte rustad för att möta den verklighet vi nu möter.
