Vad är brandtornador för något?
Kanske är namnet djävulsvirvel mer passande – det är eld och gnistor som kastas runt i vad som ser ut som en tornado, mitt i en skogsbrand. De bildas av den enorma hettan inne i bränderna, som kan bli upp emot 1200 grader varma i extrema förhållanden. När luft värms upp så mycket stiger den mycket snabbt. På vägen upp drar den även med sig luften omkring, vilket kan skapa en virvel av eld och gnistor som rör sig uppåt. I de pågående katastrofala bränderna i Kalifornien har flera sådana eldtornador bildats.
Eldtornador ser mycket dramatiska ut och de visar att bränderna i Kalifornien verkligen är extrema – men de varar sällan särskilt länge. Värre är det med ett väderfenomen som kan uppstå på högre höjd i samband med våldsamma bränder, ett fenomen som får bränderna att likna vulkanutbrott eller kärnvapen. I dess mest extrema form kallas det cumulonimbus flammagenitus; åskoväder som orsakas av bränderna och som kan göra dem ännu värre.
Hur kan bränder bilda åskoväder?
Den starka hettan från bränderna gör att väldigt mycket vatten förångas från marken. All denna vattenånga rör sig mycket snabbt uppåt, tillsammans med luft och partiklar från branden. När luften, partiklarna och vattenångan sedan kommer upp på högre höjd möter de kall luft. Då kondenseras vattenångan och bildar ovädersmoln.
Bränderna skapar alltså sina egna vädersystem – precis som kärnvapen och vulkanutbrott kan göra. Den klassiska bilden av Hiroshima-bomben, där man ser ett lodrätt moln som går upp i atmosfären, är ett cumulonimbus flammagenitus. Efter att atombomben släpptes skapades en brandstorm med vindar på orkanstyrka, vilket i sin tur gjorde branden än värre. Samma sak kan alltså ske i våldsamma skogsbränder.
I värsta fall kan ovädren också skapa blixtar som tänder nya bränder. Det inträffade på ”Black Saturday” i Australien – den 7 februari 2009, när ett stort antal katastrofala bränder härjade i landet. I efterhand har forskare rapporterat att tre separata ovädersmoln skapades av bränderna under Black Saturday, med hundratals blixtar som följd.
Men även motsatsen har inträffat, att regnet från ovädersmolnen faktiskt släcker de bränder som har skapat dem.
Kan detta ske i Sverige?
Det har redan skett i Sverige. I samband med branden i Västmanland 2014 – det som kallas Sveriges första megabrand – skapade branden ett oväder, enligt rapporter från bland andra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enligt experter gjorde brandens vädersystem att vindarna blev kraftigare, vilket i sin tur drev på branden.
Generellt tycks den här typen av explosivt beteende hos bränder, enligt forskare, bli vanligare på flera håll i världen – inte minst i Kalifornien. Det finns också forskning som visar att risken för att bränder skapar ovädersmoln ökar när klimatet hettas upp.
I Sverige är den typen av förhållanden som krävs mycket ovanliga, men MSB konstaterade nyligen att antal dagar med mycket hög brandrisk – som är avgörande för att skapa de värsta bränderna – kommer att öka markant de kommande decennierna. Värst ser det ut i sydöstra Sverige, som redan i dag har störst brandrisk.
Läs mer:
Extrem cocktail av katastrofala ingredienser bakom branden
Knappt har röken lagt sig – nu rullar byggföretagen in
Släckningsarbetet försvåras när vinden tilltar
