Uppfinningsrikedomen är stor och arrangörer, säkerhetspersonal och poliser tycks stå inför en omöjlig uppgift.

Det är förbjudet att tända signalbloss och bengaliska eldar på svenska idrottsarenor, liksom att smälla knallskott. Ändå är eldarna vanligt förekommande på stora matcher i herrallsvenskan.

På söndagen hölls det prestigefyllda derbyt mellan Djurgården och Hammarby på Tele2 arena i Stockholm. När Hammarby med en kvart kvar av matchen försvarade en 2–0-ledning brast det för delar av Djurgårdens klack – öronbedövande knallskott och bengaliska eldar kastades då från läktaren och ner på planen.

– Jag vill betona att det här är arrangörens ansvar. Vi kan bara bistå dem. Vi har haft en dialog med klubbarna inför säsongen och vi har även fört dialog med supportergrupperna via våra supporterpoliser, sade Fredrik Ohlquist, biträdande polisinsatschef, inför måndagens högriskmatch mellan IFK Göteborg och AIK.

Efter skandalscenerna på Tele2 arena har DN utan framgång sökt säkerhetsansvariga i Djurgården och Hammarby för att ställa frågan om hur supportrar lyckas smuggla in så mycket förbjudna, explosiva och brandfarliga produkter till läktarna.

Malmö FF:s säkerhetschef Peter Narbe har en teori:

– Det är vår uppfattning att det generella sättet att ta in saker är att man smugglar dem i kläderna. Företrädesvis på delar av kroppen där man inte får lov att känna, säger han.

Vi har hört att det har blivit vanligare att kvinnor smugglar in pyroteknik?

– Det ryktet har vi också tagit del av, men jag vet inte hur väl det stämmer. Vi har ju kvinnor som arbetar med säkerheten också. Det är på det sättet som vi kan förhålla oss till det här.

Samtidigt anser Peter Narbe att det är viktigt att fråga sig vem och vilka som smugglar in de förbjudna produkterna på arenorna. Kontrollen ska vara hårdare vid entréerna till de sektioner där inbitna supportrar och så kallade ultras står, då det främst är på sådana sektioner som det finns problem med eld och smällare.

Lagens tifogrupper, alltså de supportrar som tar fram de praktfulla banderoller och vimplar som brukar rama in storlagens matcher i allsvenskan, beskylls ibland för att smuggla bengaler och knallskott när de släpps in före matcher för att kunna förbereda sina manifestationer.

Det är inte grundlösa beskyllningar. När IFK Göteborg och Gais möttes i Svenska cupen 2019 hade Blåvitts supportrar gömt lådor med nyårsraketer i ett förråd redan innan arenan öppnade för publik.

Ändå menar Malmös Peter Narbe att sådana händelser är undantag. Främst anser han att insmugglingen sker vid entréerna. Att det är så svårt att stoppa pyrotekniken beror på att det egentligen inte sker någon kroppsvisitation – utan endast en skyddsvisitation.

– Du får inte klä av folk kläderna och det är ingen kroppsvisitation. Vi måste förhålla oss till lagen och då kallas det här för en skyddsvisitation.

Behövs det mer resurser till visitationer?

– Nej, det är inte en resursfråga. Det finns juridiska förutsättningar som begränsar visitationerna. Det är en begränsning i sak som helt enkelt handlar om möjligheten att anträffa något när man inte får klämma folk mellan benen.

Fakta.Pyroteknik

Pyroteknik uppkom i Kina och Indien för omkring tvåtusen år sedan. Det är samlingsnamnet för explosiva föremål som innehåller pyrotekniska satser.

Det kan exempelvis handla om fyrverkerier, nödbloss eller knallskott. I idrottssammanhang är den vanligaste pyrotekniska pjäsen så kallade bengaliska eldar, som kan bli flera tusen grader varma.

Den som innehar eller använder pyroteknik utan tillstånd av Polismyndigheten under idrottsevenemang kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Källor: NE, Polisen

Läs mer:

Stoppa matcher som protest – ny svensk fotbollstrend?

Share.
Exit mobile version