De flesta svenskar sparar regelbundet åt sina barn. Enligt Länsförsäkringars årliga undersökning är det 68 procent som anger att de sparar regelbundet. 16 procent gör det då och då.
– Barnsparande ska ses som ett sätt att möjliggöra barnens drömmar och mål, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
– Vi vet att det kommer med rätt mycket pengar att ta steget ut i vuxenlivet. Exempelvis om man ska köpa en bostad, och det är där pengarna kommer in i bilden, fortsätter han.
Enligt undersökningen är det 60 procent som sätter in pengar som inte är barnbidraget varje månad. 26 procent använder barnbidraget för sparandet.
För de som inte sparar anger 29 procent att de behöver pengarna till annat och 18 procent att de sparat tidigare men inte har råd nu.
Snittet på sparande har gått upp till 649 kronor i månaden i år jämfört med 597 kronor i förra årets undersökning.
– Det tror jag avspeglar att man ser att hushållen i stort har fått det ekonomiskt bättre, menar Stefan Westerberg.
Det handlar bland annat om att hushåll har fått reallöneökningar, sänkta skatter och lägre räntor för de som har bolån.
Låginkomsttagare sparar i snitt 523 kronor i månaden och höginkomsttagare 821 kronor. För ensamstående hamnar summan på 583 kronor per månad och för sammanboende 663 kronor, enligt undersökningen.
Men de senaste årens högre levnadsomkostnader har satt sina spår. 12 procent anger att de minskat sitt sparande till barnen på grund av det ekonomiska läget.
Alla hushåll har inte kunnat räkna in alla ekonomiska förbättringar. Det handlar exempelvis om de som bor i hyresrätt som fått höjda hyror och inte kunnat dra nytta av sänkt ränta. En annan grupp är de med bidrag som inte justerats för inflationen.
– Vi kan se en ökad polarisering. Att det är rätt många hushåll som fortfarande har det kämpigt, säger Stefan Westerberg.
För de med lägre inkomster anger 29 procent att de minskat sitt sparande till barnen på grund av det ekonomiska läget. Bland ensamstående är siffran 24 procent.
Tio procent anger att de lånat av barnens sparpengar och satt tillbaka summan. Fem procent anger att de lånat men inte satt tillbaka pengar.
– Det tyder på att man använder barnens sparande som en spargris. Och har man det dåligt ställt så ska ju pengarna primärt gå till boende, mat på bordet och kläder på kroppen. Och då får man ju helt enkelt prioritera ner barnsparandet, konstaterar Stefan Westerberg.
Det vanligaste sparmålet för barnsparandet är bostad som 37 procent anger. Åtta procent anger körkort som mål medan 50 procent inte har något bestämt syfte. Av de som sparar till bostad har majoriteten – 74 procent – hög eller medelhög risk i sitt sparande.
– Vi kan se ett samband med att riskprofilen är lite högre till de sparmål som är på längre horisont, säger Stefan Westerberg.
Från i år är sparande i ISK och kapitalförsäkring skattefritt upp till 150 000 kronor. Det har fått 11 procent att optimera sparandet på sådana konton. Samtidigt svarar 77 procent att de sparar som tidigare och inte bryr sig om skattefriheten.
Läs mer: Få har råd att köpa villa
