Att inflationen stannat av och räntan är på väg ner ger mer utrymme i plånboken och kommer att sätta avtryck på julen. Den slutsatsen drar Nordeas privatekonom Anders Stenkrona efter en Sifoundersökning som banken har gjort om svenskarnas planerade julkonsumtion.
– Folk har inte lika tight i plånboken längre. Man har fått en reallöneökning efter ett antal år där inflationen har varit skenande så man känner nog att man kan unna sig lite mer den här julen än vad man har kunnat göra de senaste tre åren, säger han.
I genomsnitt planerar svenskarna att lägga 6 769 kronor på allt som hör julen till i år, enligt undersökningen. Det är en ökning med 13 procent jämfört med förra året.
Samtidigt är priserna höga efter de senaste årens inflation, så en mycket maffigare jul än tidigare blir det kanske inte trots en större budget.
– Den här siffran är fortfarande några kronor lägre än rekordåret 2020, och inflationen har ju drivit upp priserna sedan dess så vi är inte tillbaka på de nivåerna än, säger Anders Stenkrona.
Mer än hälften av budgeten, 3 865 kronor, planeras enligt undersökningen gå till julklappar. Det är den största delen av budgeten och ungefär nio procent mer än förra året. Men det som framför allt pressar upp budgeten i år är är att julfirarna räknar med omkring 20 procent högre kostnad för övriga julkostnader, som till exempel gran, pynt och julmat.
– Vi ser också att de som har höga inkomster och mer pengar över tänker satsa hårdare på de stämningshöjande kringutgifterna, medan om man har mindre pengar över så satsar man mer på julklapparna så att åtminstone det mest basala är på plats, säger Anders Stenkrona.
Undersökningen visar också att de med lägre lön lägger mer pengar på julklappar än de med högre lön, mätt i proportion till inkomsten.
Att det är rätt prioritering är dock inte helt säkert, enligt Stenkrona som pekar på förra årets undersökning där de tillfrågade fick svara på vad de minns starkast från den föregående julen.
– Det är inte många som svarar att julklapparna är det man minns mest utan man pekar mer på stämningen och omständigheterna, familjen och sådant. Så om ett år är de sakerna viktigare men ändå är det julklapparna som tar lejonparten av budgeten, säger han.
