Inom kort ska EU påbörja så kallade trilogförhandlingar där EU-kommissionen, Ministerrådet och Europaparlamentet ska komma överens om ett nytt regelverk för växter förädlade med nya genomiska tekniker (NGT).

– I slutändan handlar det om vad vi äter och om vi ska kunna odla i det här förändrade klimatet med allt längre torrperioder, säger Annelie Carlsbecker vid Gentekniknämnden, den myndighet som har till uppgift att hålla koll på hur vi i Sverige använder genteknik, exempelvis inom jordbruket.

Med hjälp av genteknik går det att förändra egenskaperna hos både växter och djur. Möjligheterna är många och med hjälp av nya tekniker, som gensaxen Crispr/Cas9, är det lättare än någonsin. Men växter och djur som förändrats på konstgjord väg väcker känslor, samtidigt som den nuvarande EU-lagstiftningen är rigorös. För rigorös, tycker många, varför ett syfte med ett nytt regelverk är att det ska bli lättare att introducera växter som förändrats med nya genomiska tekniker inom EU.

Men vad tycker vi svenskar, egentligen?

I ett försök att ta reda på det har Gentekniknämnden tagit hjälp av undersökningsföretaget Novus och konfronterat drygt 2 000 svenskar med ett antal autentiska fall av växter eller djur som förändrats med hjälp av den nya gensaxen. Hälften fick ta ställning till fyra olika genförändrade växtsorter, medan andra hälften fick tycka till om fyra djur.

Överlag var en majoritet av de tillfrågade positiva till förändrade växter. Syftet med förändringen var dock helt avgörande för inställningen.

– Om syftet är att minska behovet av bekämpningsmedel, göra dem nyttigare eller öka grödornas motståndskraft mot klimatförändringen, då är människor överlag positivt inställda, säger Annelie Carlsbecker.

På en fråga om vad de tillfrågade ansåg om den föreslagna lagändringen var 50 procent positiva, medan 30 procent var negativa. Resten hade ingen åsikt eller visste inte vad de tyckte.

När det kommer till genförändrade djur inom lantbruk eller fiskodling, däremot, är svensken mer skeptisk.

Därutöver var yngre personer och personer som ansåg sig ha kunskap om teknikerna betydligt mer positivt inställda, jämfört med äldre och personer som inte ansåg sig veta så mycket om hur förändringarna går till.

Fakta.Åtta autentiska exempel

I den aktuella undersökningen fick de svarande ta ställning till fyra genförändrade grödor eller fyra djur, som antingen redan finns eller är på väg att utvecklas.

Potatis med skydd mot bladmögel, vilket kan innebära mindre bekämpningsmedel.

Andel som var helt eller delvis positiva: 71 procent

Andel som var helt eller delvis negativa: 21 procent

Kortare majs, som står emot oväder bättre än vanlig majs.

Andel som var helt eller delvis positiva: 61 procent

Andel som var helt eller delvis negativa: 27 procent

D-vitaminberikad tomat.

Andel som var helt eller delvis positiva: 55 procent

Andel som var helt eller delvis negativa: 33 procent

Lila morot där syftet inte är något annat än att den är lila.

Andel som var helt eller delvis positiva: 25 procent

Andel som var helt eller delvis negativa: 64 procent

Gris motståndskraftig mot allvarlig virussjukdom, nyligen godkänd av FDA i USA.

Andel som var helt eller delvis positiva: 58 procent

Andel som var helt eller delvis negativa: 33 procent

Mjölkkor som saknar horn. Mjölkkor med horn kan skada varandra och/eller lantbrukare. I dag bränns ofta hornanlaget bort när korna är kalvar.

Andel som var helt eller delvis positiva: 37 procent

Andel som var helt eller delvis negativa: 54 procent

Fisk med 20 procent mer muskelmassa. Godkänd och odlas på land i Japan sedan 2019.

Andel som var helt eller delvis positiva: 36 procent

Andel som var helt eller delvis negativa: 55 procent

Höns som lägger allergivänliga ägg.

Andel som var helt eller delvis positiva: 44 procent

Andel som var helt eller delvis negativa: 45 procent

Källa: Gentekniknämnden

Läs mer:

Självlysande krukväxt marknadsförs i USA

Maria Gunther: Till slut fick Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna sitt välförtjänta Nobelpris

Share.
Exit mobile version