På onsdagen framträdde Micael Johansson under Business Region Göteborgs konjunkturseminarium på en scen på Chalmers.
Han beskrev företagets utveckling där man nu har 25 000 anställda och en situation där efterfrågan på företagets teknik rusat senaste åren.
Saabs börskurs har stigit kring 320 procent sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i Ukraina.
Verksamheten i Göteborg, med drygt 3 000 anställda, har fokus på mikrovågsteknik, radar och sensorer. Just vad den kan användas till har koppling till den aktuella debatten om i vilken mån havsbaserade vinkraftsparker innebär ett problem för Försvarsmakten i Östersjön.
När regeringen för en dryg vecka sedan avslog 13 ansökningar om vindkraftsparker där var det med hänvisning till att Försvarsmakten anser att det allvarligt skulle försvåra möjligheterna att snabbt upptäcka hot.
– Regeringen anser att det skulle leda till oacceptabla konsekvenser för Sveriges försvar att bygga de aktuella projekten i Östersjöområdet, sa försvarsminister Pål Jonson (M) under regeringens presskonferens.
Jonson pekade på att vindkraften gör det svårare att bedriva signalspaning, försvåra upptäckten av ubåtar och anfall från luften.
– Både ballistiska robotar, och även kryssningsrobotar, är ett stort problem om man har havsbaserad vindkraft, sa försvarsministern.
Men Saab-chefen Micael Johansson, nyss hemkommen från Brasilien där en avsiktsförklaring tecknats regeringarna emellan om flygsamarbete och där Brasilien säger att de vill utöka Jas Gripen-systemet med 25 procent, menar alltså att företaget har teknik framme för att hantera eventuell ”störning av sikten” från vindkraft till havs.
– Sensorer är otroligt viktigt för att ha koll på läget. De kan vara aktiva, som radarsensorer som vi jobbar med här i Göteborg och det kan vara i luften, på marken eller i sjön. Och de kan vara passiva, som våra telekrigsystem, som bara lyssnar på vad som händer runtomkring.
– Det här är ett kärnområde, och här i Göteborg har vi varit extremt vassa på mikrovågsteknik. Så vi har verkligen varit långt, långt fram på det här området under lång tid.
På vilket sätt inskränker en vindkraftspark på förmågan hos såna sensorsystem på att kunna ge information till, i det här fallet Sverige?
– Våra sensorer kan hantera den typen av vindkraftverk, för att de inte ska skymma vad man försöker titta efter. Men det kanske finns ett bredare perspektiv som kanske Försvarsmakten får svara på, om varför det här kan vara svårt att hantera ur ett försvarsmaktsperspektiv.
– Men just våra sensorer klarar ju av att se igenom sånt som vindkraftverk för att fortfarande skapa en bra lägesbild.
Kan du utveckla?
– Det handlar om att sensorerna måste förstå att om man belyser en sån vindkraftspark är det oftast något som snurrar, och det kan man då kompensera för och fortfarande se till att man har en vettig lägesbild så att man ser de möjliga hot som ligger där bakom.
Vad kan en vindkraftspark äventyra?
– Om man inte har den funktionaliteten, med såna sensorer, kommer det att vara väldigt mycket brus framför en sån sensor. Men vi har utvecklat funktionalitet för att kunna hantera det.
Har Försvarsmakten samrått med Saab i frågan om vindkraftparkerna i Östersjön, hur man eventuellt skulle kunna hantera behov och risker?
– Nej, inte brett, det har man inte gjort. Det är klart vi har pratat, om funktionalitet, men det rör känsliga detaljer kopplat till våra sensorer, så det kan jag inte gå in på.
– Men inte brett kopplat till det här beslutet man tog nu, nej.
Upplever du att Försvarsmakten bör ha kännedom om den kapacitet ni kan leverera på det här området?
– Absolut.
Blev du förvånad över regeringens beslut att säga nej till de här 13 vindkraftsparkerna i Östersjön?
– Nej, jag har ingen uppfattning där för jag har inte insyn i på vilka bevekelsegrunder man har tagit det här beslutet. Det är ju känslig information som inte jag ska ha, helt enkelt. Så de har säkert goda grunder för att fatta det här beslutet.
