Donald Trump och blivande vicepresidenten JD Vance har vid flera tillfällen kommenterat det ryska anfallskriget mot Ukraina. Det ska gå fort, enligt Trump.
– Det första jag ska göra är att kalla upp Zelenskyj och Putin och säga: ni måste lösa det här, det här är galet, sade han under ett av sina kampanjtal.
I ett öppet brev som publicerades i bland annat Financial Times har flera erfarna säkerhets- och försvarskännare varnat för att en snabb fred, där Ryssland får makten över den ukrainska mark som de lagt under sig i strid med FN:s folkrätt, kan leda till ett större krig.
– Min främsta oro är Ukraina, säger Anna Wieslander, Nordeuropachef för tankesmedjan Atlantic Council, som är en av undertecknarna.
Brevet varnar för ”Trumps München”, en jämförelse med det avtal som träffades med Nazityskland 1938, och som lät tyskarna ta över de så kallade Sudetländerna i Tjeckoslovakien mot att de inte skulle ta fler territorier. Men ett år senare gick Tyskland in i Polen och andra världskriget var igång.
– Läxan kring det är, och det finns bra beskrivet av tunga säkerhetspolitiska forskare, att det är farligt att påta sig restriktioner och göra eftergifter till den här typen av länder som är aggressiva och vill expandera, säger Anna Wieslander.
Det hon sett av JD Vances utspel om en Ukrainafred är, enligt Wieslander, inte lovande för Ukraina. Allt ockuperat område går till Ryssland. En tungt bevakad demilitariserad zon ska stoppa nya strider. Ukraina får inte gå med i Nato, eller EU.
– Det vore en gåva till Putin och en kraftig försämring av Europas säkerhet, inte minst i norra Europa. Nu är det otroligt viktigt att ha tidiga konsultationer med Trumpadministrationen, säger Anna Wieslander.
Brevets undertecknare är även kritisk mot Bidenadministrationen, som hindrat långräckviddiga vapen från att användas mot ryskt territorium. Det har hindrat Ukraina från att attackera mål djupt inne i Ryssland.
– Ryssland är inte intresserad av någon annan lösning än att i praktiken förinta Ukraina som självständig nation, säger Anna Wieslander.
Magnus Christiansson är lektor vid Försvarshögskolan och forskar bland annat om Nato. Han beskriver hur osäkerheten kommer att öka kring försvars- och säkerhetspolitiken i och med segern för Donald Trump.
Kommer den blivande presidenten att stå fast vid USA:s internationella åtaganden? Och vilka personer kommer han att omge sig med?
– Jag utesluter inte att Trump ger sig på Ukrainafrågan redan innan han hunnit tillträda, säger han och pekar på att Ryssland kan försöka bearbeta Trumpteamet precis som man gjorde 2016 då den nationella säkerhetsrådgivaren Michael Flynn förde hemliga samtal med den ryske ambassadören i USA.
Magnus Christiansson tror att Trump till och med skulle kunna hota Volodymyr Zelenskyj: ”Om du inte kommer till förhandlingsbordet så kommer jag att göra livet surt för dig när jag blir president.”
– Det bygger ju i grunden på en kompromiss med Putin. Och det är nånting helt annat än att säga att vi står bakom Ukraina så länge det krävs. Framtiden för Ukrainas president Zelenskyj ser mörk ut då, säger Magnus Christiansson.
Kan Putin stärkas av utgången i det amerikanska valet?
– Ja, Trump har redan börjat underminera trovärdigheten för Nato genom att säga att man måste betala sina räkningar för att den ömsesidiga försvarsgarantin ska gälla.
Ett mardrömsscenario vore, enligt Christiansson, att Trump redan innan han tillträtt går ut med att bara de nationer i Nato som lägger minst två procent av BNP på sitt försvar kan räkna med amerikanskt stöd.
– Då har han krossat Nato utan att formellt sett lämna organisationen. Att splittra Europa från USA är en urgammal rysk och sovjetisk utrikespolitisk målsättning. Självklart skulle det vara i ryskt intresse.
Kan Europa ensamt fortsätta hålla Ukraina under armarna för att undvika en rysk seger?
– Ja, tekniskt sett. Det är ju mogna industristater och välfärdsstater. Men den politiska viljan finns ju inte där, säger Magnus Christiansson, och pekar på de europeiska Natoländernas misslyckande att öka produktionen av ammunition och annat krigsmateriel.
– Europa har haft några år på sig att öka produktionen. Men det enda som verkar ha ökat är priserna. Det finns dessutom fler Trump-typer och fler nationalistiska tongångar i Europa nu. Därför skulle vi verkligen behöva en transatlantisk länk, säger Magnus Christiansson.
