”Nästan vem som helst kan bli – och blir – anklagad för att ha gjort sig skyldig till terrorbrott”, skrev Joakim Medin om situationen i Turkiet i ”Kurdspåret. Sverige, Turkiet och priset för ett Natomedlemskap” (Verbal, 2023). Nu riskerar han själv flera års fängelse för journalistik om just kurder.
I boken vittnar kurder i Sverige om hur de på senare år har utsatts för ”märkliga behandlingar” av Säpo och Migrationsverket. Efter ansökan om Natomedlemskap våren 2022 intensifierades det svenska samarbetet med den turkiska säkerhetstjänsten.
Med sin journalistik ringar Medin in flera akuta frågor: Varför ger den svenska regeringen sken av att Turkiet är en demokrati? Varför skickar Sverige människor till ett land där det enligt Högsta domstolen finns en reell risk för tortyr?
En 22-åring som utsattes för tortyr efter utvisning 2020 pekades av den turkiska staten ut som en ”mäktig PKK-ledare”. Några bevis mer än ”hemliga vittnesmål” behövdes inte för ett långt fängelsestraff. Anklagelserna ”låter smått absurda” med tanke på att den utpekade vid tillfället bara var 17 år, konstaterar Medin i boken.
Men sedan visade det sig alltså att inte ens Turkiet (!) betraktade mannen ifråga som terrorist utan att han i stället släpptes fri
Medin frågar sig även hur det kommer sig att han i Turkiet kan ta en fika med en annan utvisad kurd, en man som dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M) hade sålt in som en terrorist och eftergift till Turkiet. Men sedan visade det sig alltså att inte ens Turkiet (!) betraktade mannen ifråga som terrorist utan släppte honom fri.
I ”Kurdspåret”, som bygger vidare på Medins granskningar i Dagens ETC, skriver han även om kurder som misstänkliggjorts, utan att själva ha någon koppling till Turkiet. Som en svenskkurdisk kvinna i Enköping som stämplades som säkerhetshot efter att på Facebook ha skrivit kritiska inlägg mot IS och uttryckt sympati för de kurdiska styrkorna. Om hon, som kallar sig ”übersvensk” och liberal, är ett ”säkerhetshot” vet jag knappt några svenskkurder som inte skulle vara det.
Fängslandet av Joakim Medin aktualiserar Sveriges kursändring under Natoprocessen. Redan i boken ”Kobane. Den kurdiska revolutionen och kampen mot IS” (Leopard, 2016), som bygger på hans rapporter från norra Syrien under terrorsektens framfart, skildrade han kurdernas utsatthet i världspolitiken.
När flera västerländska medier gjorde ytliga reportage med bilder på ”exotiska” kvinnliga kurdiska soldater, ville Medin gå djupare
Medin var en av få utländska journalister som bevakade striderna mellan kurderna och jihadisterna. Döden och dödandet var ständigt närvarande. När flera västerländska medier gjorde ytliga reportage med bilder på ”exotiska” kvinnliga kurdiska soldater, ville Medin gå djupare. Hur i hela friden kan du hålla reda på alla kurdiska partier och aktörer? tänkte jag när jag läste ”Kobane”. Min andra tanke: Vegetarian, till råga på allt, i den regionen. Man kan konstatera att det här med att göra det lätt för sig inte är Medins starka gren. Han satt fängslad en kortare tid i syriskt fängelse, där han bevittnade tortyr bara efter några minuter.
Medins journalistiskt kritiska blick riktar sig även mot kurder. Han underströk i ”Kobane” att PKK har gjort sig skyldig till mord av civila, att det finns en stark hederskultur bland kurder och att stridande YPG och YPJ i kriget mot IS hade minderåriga i sina led. I ”Kobane” noterade Medin också västvärldens dubbelspel. Man ville vårda relationen till Turkiet samtidigt som man i praktiken samarbetade med ”terrorister”. Medin besökte en militärbas med såväl kurdiska som svenska och amerikanska soldater ”Vi har även hundra PKK-soldater här,” fick han veta.
Poliserna hade nämligen noterat att Dosky, född i irakiska Kurdistan men nederländsk medborgare, har ett kurdiskt förnamn. Han torterades en meter ifrån Medin
Medin har tagit sig till platser som få andra vågat besöka och transparent rapporterat om dem. Som den gången han bevittnade hur turkisk gränspolis torterade den nederländska journalisten Reber Dosky. Poliserna hade nämligen noterat att Dosky, född i irakiska Kurdistan men nederländsk medborgare, har ett kurdiskt förnamn. Han torterades en meter ifrån Medin.
Det är den här sanningen om Turkiet som svenska regeringar har gjort sitt bästa för att förneka sedan den svenska Natoprocessen inleddes. Nuvarande regering tillsatte till och med en utredning för att hindra framtida Erdogandockor och koranbränningar.
I ”Kurdspåret” konstaterar Medin att den nya svenska lagen om utlandsspioneri skulle kunna göra honom till brottsling, eftersom Sveriges relation till Turkiet kan ta skada av hans rapportering. Men som han själv slår fast är ”journalistikens uppgift att granska”.
Hur länge tänker regeringen Kristersson låtsas att Turkiet är en oproblematisk allierad, när landets fängelser kryllar av oppositionspolitiker, människorättsaktivister, kurder – och ja, journalister som Medin?
Läs mer:
Per Sicking: Glöm inte att Sverige numera har egna Erdoganlagar
Björn Wiman: Snart kan svenska journalister fängslas i USA
