Minst 53 gånger inför valet i USA 2024 sade Trump i offentliga sammanhang att han skulle lösa Ukrainakriget inom 24 timmar om han blev vald, enligt en genomgång från CNN. Nu, över 400 dagar in i presidentens mandatperiod, tycks han ha gett upp på fredssamtalen, uppger källor till Financial Times.
”Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina”, säger en europeisk diplomatkälla till tidningen.
Det är snart en månad sedan de senaste trepartssamtalen mellan Ukraina, Ryssland och USA i schweiziska Genève. Nästa möte skulle hållas i början av mars i Abu Dhabi, men det sköts upp med anledning av attackerna mot Iran.
Sedan dess har det talats om nya samtal i Turkiet, men det är oklart om och när de blir av. Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att trepartsdiskussionerna ”uppenbarligen pausats” och att det är begripligt att USA har andra prioriteringar för tillfället.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade vid en pressträff i helgen att han väntar på nya besked från Washington och Moskva.
USA:s nya krig innebär också att vapenleveranserna till Ukraina kommer att försenas eftersom samma vapen som behövs där nu också används i Mellanöstern. Ett uppenbart problem, enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas.
– Det är tydligt att USA just nu fokuserar på Mellanöstern, säger hon.
För Ukraina, som under den senaste månaden varit oväntat framgångsrika i försöken att trycka tillbaka ryssarna, kom torsdagens besked om att USA tillfälligt lättar på sanktionerna mot Rysslands olja som en ovälkommen överraskning.
Draget som USA hoppas ska stabilisera det globala oljepriset är ”definitivt inte ett steg mot fred”, enligt Zelenskyj.
– Att lyfta sanktioner mot Ryssland hjälper inte världen, det hjälper bara Ryssland, säger presidenten, enligt BBC.
Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, skriver i en rapport att amerikanernas sanktionslättnader hjälper Ryssland att finansiera kriget under en längre tid.
Det kan också innebära att Ryssland inte behöver genomföra vissa ekonomiska åtgärder som slår mot landets befolkning, som i sin tur hade kunnat innebära ett ökat missnöje mot kriget i Ukraina.
Både den franska presidenten Emmanuel Macron och den tyska förbundskanslern Friedrich Merz har, sedan kriget i Iran bröt ut, efterfrågat ytterligare press på Moskva. Men enligt Financial Times källor ska Trump ha varit ovillig att diskutera nya sätt att klämma åt Vladimir Putin.
Även en anonym uppgiftslämnare med insyn i förhandlingarna beskriver att samtalen tappat fart den senaste tiden. Från den sista rundan i Schweiz var det endast uppgifter om krigsfångar som parterna ska ha kommit överens om.
