Utställning
”Mina ögon är som trattar, min röv är en hand”
Nicole Eisenman och Edith Hammar
Moderna museet, Stockholm. Visas t o m 19/1
Den franskamerikanska stjärnkonstnären Nicole Eisenmans stora installation ”Maker’s Muck” köptes nyligen in av Moderna museet och visas i ett nytt utrymme som trollats fram i anslutning till foajén. Det rörliga, informationstäta verket kretsar kring skapandets kval och ateljén som hemligt rum, och har sällskap av ett platsspecifikt verk av den finlandssvenska konstnären och serietecknaren Edith Hammar. Hens omslutande och enorma teckning ”Hot and slutty giants” blir en replik som både griper tag i och expanderar Eisenmans tema.
Det är förstås ingen tillfällighet att just Hammar har bjudits in för att ge resonans till nyinköpet. Konstnärerna arbetar med olika uttryck men har mycket gemensamt. Främst ämnen som kropp och sexualitet, gärna förstärkt av humor.
I centrum av Eisenmans verk, placerat på ett lågt podium, sitter en vit stiliserad gestalt framför en snurrande drejskiva. Figurens fingrar är ledade och lämnar spår i en våt lerklump, en radio är på och runt gestalten står ett hundratal skulpturer i varierande färdigt skick. Många av dem refererar direkt till Eisenmans skapande liv och installationen kan ses som en kompakt sammanfattning av hennes konst.
Men än viktigare är kanske den vånda som den obekvämt framåtböjda, hårt arbetande figuren också ger uttryck för. Skulle man missa de finstilta tecknen finns vad som ser ut som en tidsinställd bomb placerad bland skulpturerna.
Edith Hammars omgivande mural i blyerts och bläck öppnar rummet mot parker, toaletter och andra offentliga ytor som har betydelse för den HBTQ-värld som hen gestaltar. Dem som har läst Hammars med rätta hyllade album ”Homo Line” och ”Portal”, som berör finsk HBTQ-historia och känslan av hemlöshet en flytt till Sverige kan innebära, känner igen sig i både tema och figuration.
Men de gigantiska väggfigurerna följer inget givet narrativ, utan samplar istället homoerotisk gladporr, uppsluppen samhällskritik och något diffusare som handlar om djupa möten människor emellan.
En av Hammars gestalter håller dessutom en penna mellan skinkorna, en direkt hänvisning till Eisenmans skapande figur, och flera linjer i teckningen speglar objekt i installationen. Ett rent sprakande möte.
Läs mer om konst på dn.se
