År 2013 anmäldes knappt 4 000 fall av fullbordad våldtänkt, tio år senare cirka 6 300 fall. Metoo-rörelsen 2015 ledde till en stor ökning av anmälningar, men också den samtyckeslagstiftning som infördes 2018.
Lagändringarna har varit föremål för heta debatter och på torsdagen presenterade Brottsförebyggande rådet, Brå, en förnyad uppföljning av samtyckeslagen.
– Nästan hela ökningen sedan 2018 består av ofrivillighetsfall, alltså sådana fall som tidigare inte sågs som våldtäkt, säger Stina Holmberg, docent i kriminologi och forsknings- och utredningsråd vid Brå.
Samtidigt konstaterar hon att det fortfarande är en mycket liten del av alla anmälningar som leder till åtal, och ännu färre till fällande domar. Vad gäller våldtäkter som baseras helt på ofrivillighet har antalet domar gått från 38 stycken år 2019 till nästan 100 stycken 2023, enligt Brås utredning.
– Det är mellan 90 och 95 procent av det som anmäls som inte blir en fällande dom, säger Stina Holmberg.
– Det beror på att våldtäkt är ett brott som är väldigt svårt att bevisa. Man kan inte döma någon om det finns något som helst rimligt tvivel att den personen är skyldig, fortsätter hon.
I Brås utvärdering av samtyckeslagstiftningen konstateras att domstolarna har utvecklat sin kompetens vad gällar att tolka lagreglerna i linje med lagstiftarens intentioner, vidare att polisen har utökat sitt arbete med att utreda våldtäkter. År 2023 gjordes 7 400 fler förhör i våldtäktsutredningar än 2016.
Andelen anmälda våldtäkter som leder till åtal ökade efter införandet av krav på samtycke, men vad som i utredningen kallas för ”rena ofrivillighetsfall” leder mer sällan till åtal än fall som gäller andra typer våldtäkt; siffrorna här är 9 procent mot 13 procent.
Åklagare och poliser är fortfarande positiva till den nya lagstiftningen, men många försvarsadvokater ser stora brister i rättssäkerheten.
– Det behövs fler vägledande domar från Högsta domstolen, säger Stina Holmberg.
