”Fri fart för fria medborgare”, är autobahn-isternas slogan. Men i den tyska toppolitiken är raksträckorna få. Jag tänker inte bara på Friedrich Merz krokiga väg till kanslerposten, utan lika mycket på kollegan Christian Lindner, ledare för liberala FDP.
I höstas sparkades han från finansministerposten. Men så blev det nyval och frågan om framtiden för den tyska bilindustrin seglade upp som en av valrörelsens hetaste. Ingen var gladare för det än bensinvurmaren Lindner! Han som hävdat att det första begripliga ord hans föräldrar hörde honom yttra var ”auto” och som sagt blankt nej till EU:s förslag om att förbjuda förbränningsmotorer.
Sedan krängde det igen. Exministern rattade in framför en restaurang i Berlin och körde över en hund. Vovven tillhörde en framgångsrik tysk filmproducent och klarade inte livhanken. ”Jag är så ledsen”, sa Lindner till tidningen Bild på tisdagen.
Vägen är smal och porten trång. Också politikens tragiska ironi kräver ett offer, i detta fall en norfolkterrier.
Läs fler texter av Sandra Stiskalo och fler texter om tysk politik.