Med vår rika tillgång på äpplen och päron är det konstigt att cider inte är den självklara drycken när man ska fira något – ett svenskt alternativ till bubbel, vid sidan om andra traditionella kulturdrycker som öl och brännvin. Och nej, jag pratar inte om de läskliknande produkter som snarast är ett hån mot ordet cider, utan om en dryck gjord på uteslutande frukt, precis som cider är i resten av världen.
Få har provat äkta svensk hantverkscider – ännu färre förstår varför det kostar som en flaska vin. Men faktum är att det på många sätt liknar just ett vin. Äppelsort, odlingssätt, odlingsplats, väder och vind påverkar smaken. Cidermakningen lika så, musten jäser ofta naturligt och likt champagne efterjäser den på flaskan för att få bubblor. Detta kan ta år och många gånger vinner cidern också på ytterligare lagring. Den bjuder på årgångsvariation och är utmärkt både som aperitif och måltidsdryck.
Jag pratar inte om de läskliknande produkter som snarast är ett hån mot ordet cider
Dessutom kan man ta vara på hela skörden, vilket är viktigt inte minst i de ekologiska odlingarna där det blir mycket andra sorterings-frukt, som handeln inte vill ta hand om.
Glädjande nog jäser frukt som aldrig förr och som den unga, hungriga, dryckesnation vi är, så hämtar dagens ciderproducenter inspiration från såväl naturvinsvärlden och ölrevolutionen som från både klassiska och moderna ciderländer.
Sverige kan i dag stoltsera med en fantastisk ciderbredd – från lätt, syrligt och stramt hela vägen upp till karamellknäckigt och dessertvinssött. Hantverkscidern kan utan problem ersätta både festbubblet, det törstsläckande ölet och måltidsvinet. Särskilt väl gifter sig cider till skaldjur och ostron, somriga bufféer och ostar – testa själv till vårens och sommarens fester.
Läs mer: Sanna Lindberg tipsar om bästa cidern just nu
Läs mer om dryck
Vill du ha mera tips på mat, dryck och krogar? Eller dela med dig av egna tankar och favoriter? Gå med i DN:s Facebookgrupp Snacka om mat och krog!
