I Sverige har vi små, mellanstora och jättestora bryggerier – steget mellan de två sista är enormt. Och eftersom det finns ett starkt samband mellan bryggeriers storlek och ölets kvalitet är storleken av betydelse.
För att generalisera kan man säga att det är svårare att göra ett jättegott öl på ett litet bryggeri, eftersom utrustningen ofta är enklare och momenten där saker kan gå fel är fler. På ett jättestort bryggeri är kvaliteten i regel stabil, men de stora volymerna hämmar kreativitet och mångfald.
Därför är det på många sätt de mellanstora som driver kvaliteten och ölscenen framåt. Det är de hantverksbryggerierna vi känner igen – eftersom de är stora nog för öl i Systembolagets större sortiment – men samtidigt små nog för bredd, kvalitet och variation. Ändå kommer du aldrig kunna köpa dem genom gårdsförsäljning, trots att de ofta har de förutsättningar – personal, tillräckligt stora lokaler, ja ofta till och med befintliga besöksverksamheter – som krävs.
Förtjänsten per liter är så mycket lägre än för andra drycker
Trots att mer än hälften av Sveriges dryckesproducenter brygger öl tycks de som skrivit gårdsförsäljningens direktiv missat att ölproduktionen större volymer – för kvaliteten, men också för att förtjänsten per liter är så mycket lägre än för andra drycker. I dag får ett bryggeri med gårdsförsäljning sälja tre liter öl per gäst, lika stor volym som på en vingård.
Resultatet är att många av de bryggerier som är små nog för gårdsförsäljning inte kommer att ha råd, medan de lite större bryggerierna – som många av de som exemplifieras här intill – anses vara för stora.
Gårdsförsäljningen är ett stort steg framåt för svensk dryckeskultur, men så som det ser ut för bryggerier i dag riskerar den att i stället hämma kvalitetsutvecklingen för svenskt öl.
Läs mer: 12 svenska sommaröl
Läs mer om dryck
Vill du ha mera tips på mat, dryck och krogar? Eller dela med dig av egna tankar och favoriter? Gå med i DN:s Facebookgrupp Snacka om mat och krog!
