Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Den säkerhetsstrategi som Vita huset presenterade i fredags var dåliga nyheter för Ukraina. Den sätter på pränt vad många haft på känn: Den nuvarande amerikanska administrationen föredrar Rysslands omvärldsbeskrivning framför den som de liberala demokratierna i Europa står för.
Trumps uttalanden under de senaste dygnen har skärpt snarare än mildrat tonen.
Den amerikanske presidenten dementerade visserligen i en intervju i Politico att USA helt är på väg att vända Ukraina ryggen, något hans son Donald Trump Jr sade under ett framträdande i söndags, men delade med andra handen ut en örfil. Trump påstod felaktigt att Zelenskyj skulle ha stöd av blott några procent av ukrainarna, och uppmanade honom att hålla val.
Den ukrainske presidenten hade kunnat ignorera kommentaren, men i stället meddelade han bara några timmar senare att han inte alls är främmande för tanken. Dock med en markering till Trump: Zelenskyj betonade att frågan om Ukrainas framtid tillhör det ukrainska folket, tack så mycket.
Zelenskyjs besked innebär en anmärkningsvärd omsvängning. Tidigare har linjen varit att kriget är en sådan kris att val inte kan genomföras. All kraft behöver läggas på att ena Ukraina, inte på politiska kampanjer; infrastrukturen runt ett val kan vara svår att garantera; och i valtider är landet extra sårbart för yttre påverkan.
Inget av detta har förändrats. Att säkerställa att folk vid fronten kan rösta och att vallokaler hålls säkra under hotet av missiler är utmaningar i den högre skolan. Risken för (främst rysk) desinformation har bara ökat, precis som det gjort i hela Europa.
Frågan är om Ukraina bör se USA som en neutral aktör, eller en som gått över till motståndarlaget.
Möjligen anar man en trötthet – eller uppgivenhet – hos presidenten själv.
”Ärligt talat”, lyder hans uttalande, ”är jag redo för val” – och bara det faktum att han så bums svarar Trump är värt att notera.
Zelenskyj ber nu USA och Europa om hjälp med genomförandet och har gett parlamentariker i uppdrag att ta fram ett förslag till lagändring som gör det möjligt att hålla val då krigslagar råder – kanske inom tre månader.
Den ukrainske presidenten är inte alls så impopulär som Trump lät påskina, men korruptionsskandalen har skadat honom och många ukrainare längtar efter något nytt. Endast 20 procent av de ukrainska väljarna skulle rösta på Zelenskyj om det vore val i dag, enligt en färsk opinionsundersökning.
De europeiska länderna försöker nu upprätthålla en anständig samtalston i de transatlantiska relationerna. Samtidigt arbetar Ukrainas närmaste partners febrilt tillsammans med Zelenskyj och den ukrainska delegationen på nya versioner till fredsavtal. Ett sådant förslag ska ha blivit klart på tisdagskvällen, för vidarebefordran till amerikanerna.
Zelenskyj har sedan tidigare gjort klart att han inte tänker ställa upp för omval den dag presidentval hålls. Att han ser fram emot att vara en vanlig man, utan plikter och förtroendeuppdrag, är ingen vågad gissning. Men fram till dess måste Zelenskyj förhålla sig till Trump, balansera eftergifter, krav och smicker.
Men USA:s stöd till Ukraina är inte längre att räkna med. Frågan är nu snarare om det nya läget gör att USA bör ses som en neutral aktör, eller en som gått över till motståndarlaget. Den frågan måste Ukraina ta hänsyn till också inför genomförandet av ett eventuellt val: Vill man verkligen ha hjälp av amerikanerna?
Läs mer:
Så förenas Putin och Trump i synen på världsordningen
Går inte längre att ducka för att Europa står ensamt kvar
På en punkt är fredsförhandlarna likadana




