Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
1. I alla versioner av fredsförslag finns frågan om var Ukrainas gräns i öster ska dras. Vad gör den så svår?
Enligt det amerikanska förslaget, som Ryssland är förtjust i, ska Ukraina lämna ifrån sig hela Donbass, det vill säga de områden i östra Ukraina som Ryssland ockuperar, men även mark som i dag kontrolleras av Ukraina och som Ryssland trots nära fyra års krig inte lyckats ta.
Zelenskyj och hans europeiska vänner har betonat att alla sådana eftergifter vore att visa Ryssland att krig lönar sig. Zelenskyj framhåller vidare att Ukrainas konstitution hindrar honom att släppa mark, och att den frågan måste avgöras av det ukrainska folket, exempelvis i en folkomröstning.
Ryssland har under hösten knaprat mark i öster, men med stora förluster av soldater. Ofta hörs skilda budskap om läget vid fronten, där ryska proklamerade framgångar snabbt dementeras av Ukraina. Att Zelenskyj i fredags gjorde ett hastigt besök i Kupjansk, där strider pågått i veckor, kan ses som en del i att visa att Ukrainas står pall.
2. Vad kan Ukraina få för säkerhetsgarantier?
Hur de framtida säkerhetsgarantierna utformas är helt centralt för Ukraina. Varje ord om vad som ska ingå i dem, vem som deltar med vad och hur ansvaret fördelas kommer att lusläsas av Ukraina. Det kan handla om finansiellt stöd till Ukrainas eget försvar och om hjälp att säkra Ukrainas luftrum – men också mer långtgående åtaganden. Dit hör löften som påminner om Natos artikel-fem och eventuella fredsbevarande styrkor, från enskilda nationer, inom ramen för ett europeiskt samarbete eller genom Nato.
I Ukraina finns en bedövande misstro gentemot Ryssland. Man minns Budapestmemorandumet från 1994 och Minskavtalet från 2015, där Ryssland förband sig att låta Ukraina vara ifred, men som Ryssland ignorerat.
3. Vilka andra frågor är särskilt komplicerade?
En av dem handlar om kontrollen över kärnkraften. Kärnkraftverket i Zaporizjzja ligger på ockuperad mark. Amerikanerna har förslagit att Ukraina och Ryssland ska dela på det – det skulle innebära en avsevärd eftergift för Ukraina, men också kräva komplicerade praktiska lösningar.
Också här finns misstro från Ukrainas sida. Ryssland utnyttjar kärnkraften i kriget: Tidigare i år skadades höljet till den inneslutna reaktorn i Tjernobyl av en rysk drönare, och i Zaporizjzja är ryska soldater och vapen placerade inne på kärnkraftsområdet, som används som en sköld.
Ukrainsk skepsis finns även gentemot det internationella kärnenergiorganet IAEA, som uppfattas som följsamt gentemot Ryssland, och gentemot USA. När FN i veckan antog en resolution om ett ökat samarbete runt Tjernobyl röstade 97 länder för dokumentet. USA röstade emot, tillsammans med Ryssland, Belarus, Nordkorea och Kina.
4. Hur går det med de frysta ryska tillgångarna?
I Europa pågår sedan flera veckor intensiva diskussioner om de frysta ryska tillgångarna och hur de eventuellt kan användas för att stödja Ukraina. Frågan kommer att vara uppe när EU-ledarna träffas i samband med Europeiska rådets möte på torsdag – men här har Ukraina inget att säga till om.
5. Så vad händer nu?
Ryssland må vara till ytan världens största land, men Putin har alltid velat ha också Ukraina. Ingenting tyder på att han kommer att släppa den idén.
Mycket litet pekar på att Ryssland är berett till eftergifter i sina för Ukraina oacceptabla krav. Så länge det är så kommer kriget att fortsätta, oavsett hur många möten som hålls.
Läs mer:
Sanna Torén Björling: Är Zelenskyj trött på att tvingas förhålla sig till Trump?
Ukraina: Framgångar i viktig stad på östfronten




