Domstolsväsendet har inget inflytande över våldsanvändning eller pengar – bara över sina domar, skrev Alexander Hamilton 1788 i ett berömt försvar för det självständiga rättsväsendet.
Det är en formulering att hålla i huvudet när gränserna för USA:s maktdelning testas. På kort tid har president Trump, med hjälp av Elon Musk och den besynnerliga konstruktionen Doge (Department of government efficiency), börjat stöpa om den federala staten. Det är en nedskärning som mer liknar en slakt på allt från biståndsmyndigheten till utbildningsdepartementet. Två miljoner anställda uppmanas att sluta. Utbetalningar av federala medel stoppas.
Kan man göra så?
Inte så säkert. Över femtio stämningar mot Trumps beslut har hittills lämnats in, i några fall har domare redan tillfälligt stoppat förändringarna.
Men vad händer om Vita huset struntar i domstolen? Då kan USA stå inför vad som inte kan beskrivas som något annat än en konstitutionell kris. Möjligen är landet redan där.
På tisdagen sade Trump, flankerad av Musk, att han ”kanske måste se över domarna” om de hindrar honom. Men väljarna gör tummen upp: 53 procent av amerikanerna anser, enligt CBS/Yougov, att presidenten gör ett bra jobb. Likväl bör man påminna om att Trumps metoder liknar auktoritära politiska ledares i andra tider och på andra platser: man gör sig av med statsanställda och underminerar förtroendet för rättsväsendet.
Och så var det detta med tilliten – fundamentet i ett frivilligt statsskick. Särskilt tydligt blir det för domstolsväsendet som, precis som Hamilton poängterade, saknar sanktionsmedel om dess arbete inte respekteras. Ändå är det mot juristerna som många blickar har riktats när Trump inlett sin bärsärkagång: Kan den dömande makten hindra detta?
När den sagt sitt kommer blickarna återigen att riktas mot Donald Trump.
Läs fler texter av Sanna Torén Björling
