Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Direkta kontakter på högsta nivå om kriget i Ukraina borde vara ett gott tecken. Fredssamtalen ligger på is sedan kriget i Iran startade för mer än två månader sedan. De fredsmäklande amerikanerna, ledda av sändebudet Steve Witkoff och Trumps svärson Jared Kushner, har varit fullt upptagna med Mellanöstern.
Rör det på sig nu? Presidenterna Donald Trumps och Vladimir Putins samtal på onsdagen ska ha pågått i över 1,5 timme. Det säger i sig ingenting; de brukar tala länge med varandra.
Det hade varit intressant att lyssna till den konversationen, men mot bakgrund av båda ledarnas förkärlek för redogörelser om vad de själva åstadkommit kan man gissa att samtalet hade inslag av så kallad kollektiv monolog.
”Jag föreslog Putin en liten vapenvila”, kommenterade Trump vid en pressträff i Vita huset efteråt. Enligt den ryske talespersonen Jurij Usjakov ska propån ha varit rysk och inledas i samband med Rysslands firande av segerdagen den 9 maj.
Men om en medlare ska ha stabil framgång måste förhandlingarna domineras av tillit – från alla parter.
Ukraina har goda skäl att misstro Rysslands intentioner. Den senaste vapenvilan, i samband med den ortodoxa påsken, kränktes av Ryssland över 400 gånger, enligt ukrainska myndigheter.
Men Trump verkade positiv till en snar fred. Betydligt kyligare ska han ha varit till Putins synpunkter på kriget i Iran, och avfärdade ryssens idé om att hysa Irans anrikade uran på rysk mark: se till att avsluta kriget i Ukraina först.
Man kan gissa att samtalet mellan Trump och Putin hade inslag av kollektiv monolog
Militära konflikter tar slut först när ingen av de stridande ser avgörande fördelar med fortsatt krig. Ryssland har hittills inte gett några trovärdiga signaler om att vilja lägga ned vapnen mot Ukraina. Varje högnivåmöte om fred har parerats med nya anfall. Attacker mot Ukraina sker varje dygn, och häromdagen träffade drönare ett höghus och en kyrkogård i centrala Kiev – mitt på dagen.
Men kriget har på sistone gått dåligt för Ryssland: man tar ingen ny mark och lider svåra förluster av soldater. Om det räcker som öppning är emellertid tveksamt.
Kriget i Iran har också lättat på pressen på Ryssland: USA har varit distraherat, de ryska oljeinkomsterna har ökat.
Samtidigt har utvecklingen i Mellanöstern också förändrat förutsättningarna för hur en fredsuppgörelse och säkerhetsgarantier i Ukraina kan utformas. USA:s krig har påverkat de transatlantiska relationerna och skakat om Nato, senast med den tyske förbundskanslerns kritik mot USA:s agerande.
Ukraina kan inte betrakta USA som en bundsförvant, knappast ens som en neutral part, och skulle förmodligen hellre se en annan medlare. Men så länge inga tydliga sådana alternativ syns får Ukraina anpassa sig till ramarna för diskussionerna, om än inte böja sig i de viktigaste punkterna för fred – och hålla dörren öppen.
Ett direkt samtal mellan Trump och president Volodymyr Zelenskyj kan stå på tur, men oklart när. Zelenskyjs inbjudan till Witkoff och Kushner för ett besök i Kiev är stående.
Läs mer:
Lina Lund: Merz säger rakt ut det andra européer tänker
Sanna Torén Björling: Ukraina vill byta expertis mot en plats i gänget




