Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

”Ska vi byta grejer med varann?”

Några dygn efter USA:s och Israels attack på Iran har kriget spridit sig till regionen. Iran skickar drönare mot gulfstaterna och amerikanska baser.

Från Zelenskyj kom responsen snabbt och löd ungefär så här: ”Vi vet hur man försvarar sig mot en iransk shahed. Så låt oss byta vapen: USA och gulfstaterna får våra interceptordrönare, om Ukraina får luftvärnsmissiler till Patriotsystemet, och ökad press på Ryssland.”

Kalla förslaget Trumpinspirerat transaktionellt – eller desperat.

Det är inte första gången kriget i Ukraina inte är den konflikt som står högst på listan. Efter Hamas attack på Israel i oktober 2023 riktades världens uppmärksamhet dit. Nära två och ett halvt år senare är krisen i Gaza långt ifrån över.

Nu har ett nytt krig brutit ut, och den här gången blir konsekvenserna för Ukraina troligen betydligt större.

Med krisen i Iran har Ryssland förlorat en allierad och en drönarleverantör, men annat i turbulensen gläder Moskva. Stigande oljepriser gynnar den ryska krigskassan, och Putin kan möta den globala nervositeten kring energiförsörjningen med ett leende.

I Ukraina har diskussion redan utbrutit om en oljeledning som skadats i en rysk attack, och som skulle kunna transportera rysk olja till EU-länderna Ungern och Slovakien. Ukraina reparerar, men i Slovakien menar man att ledningen redan fungerar och att Ukraina konstrar. Ukraina har ändå inte för avsikt att låta rysk olja passera Ukraina till Europa, men har också nekat tillträde till oberoende inspektörer från EU. I Moskva myser man.

Den typen av diskussioner är det minsta Zelenskyj behöver.

Ju längre kriget i Mellanöstern pågår, desto sämre är det för Ukraina

Men han måste hålla Ukraina kvar på kartan, nu i dubbel bemärkelse. Mer konstruktivt än att ropa på hjälp, är att göra sig behövd. Ukraina har spetsteknologi och erfarenhet, och har aviserade nyligen att man redan i år börjar exportera drönare till ett tiotal europeiska länder; och på fredag hålls en försvarsteknologisk konferens i New York, i regi av organisationen Ukraine Institute of America.

Men bakom pragmatismen finns kall realitet. Ukraina har skriande brist på luftvärn och pengar. Amerikanerna kommer inte att sälja försvarsmateriel USA självt behöver till EU (vapen som EU sedan skänker till Ukraina). Och även om våren är varmt välkommen i Kiev kan det ge omvärlden en signal om att köldknäpp bytts mot fågelkvitter. Men här vet man att Ryssland förbereder systematiska attacker mot nya mål, denna gång sannolikt vattenförsörjningen.

Till en fredsvår är det långt.

Läs mer:

”Ukraina hade blivit en del av Europa även utan kriget – men det hade tagit 100 år”

Världsekonomin kan inte räkna med att Trump fegar ur i Iran

Trots militär övermakt kanske Trumps chansning inte går hem

Share.
Exit mobile version