Tretton år efter att skandalen kring korruptionsmisstankarna briserade inleddes rättegången mot Nicolas Sarkozy och ytterligare 12 personer i Paris i går, måndag. Den beräknas hålla på fram till den 10 april. Flera av de misstänkta var dock inte på plats när domstolen, efter en lång och komplicerad polisutredning, till slut slog upp sina dörrar.
Enligt franska medier, som följer rättegången, var den före detta presidenten (2007-2012) till synes oberörd när han kom till domstolen. Han skakade leende hand med de poliser som höll upp dörrarna för honom och tillät sig skämta om sin frus, Carla Brunei, italienska ursprung när domaren bad honom svara på frågan om han var fransk medborgare.
Icke desto mindre handlar målet om allvarliga anklagelser. Misstanken är att Sarkozy ska ha finansierat sin lyckade presidentvalskampanj 2007 med mutpengar från den libyske diktatorn Muammar Khadaffi. Sarkozy ska, tillsammans med tre av sina tidigare ministrar, ha ingått en ”korruptionspakt” med Khadaffi. De flesta av de åtalade riskerar upp till tio års fängelse samt att fråntas rätten att inneha offentliga ämbeten och medborgerliga rättigheter.
Nicolas Sarkozy, som var partiledare för det konservativa partiet UMP, har från början bestridit alla anklagelser.
Transaktionen, som enligt ett officiellt libyskt dokument som publicerats av den granskande medieplattformen Mediapart 2012, innebar löften om ”bidrag” på 50 miljoner euro. ”Affären” ska ha gjorts upp i Tripoli den 6 oktober 2005, när Sarkozy var på besök i egenskap av inrikesminister.
En libysk affärsman, som nu säger sig vara beredd att vittna på videolänk, ska ha varit närvarande när Sarkozy träffade Khadaffi.
”Han bad om pengar… Jag kan säga att Khadaffi betalade honom upp till 50 miljoner euro”, säger affärsmannen.
I utbyte mot pengarna skulle Khadaffi få diplomatiska, ekonomiska och rättsliga fördelar. I december 2007 togs den libyske diktatorn emot i Paris med stor pompa och ståt, något som beskrevs som oanständigt av oppositionen.
Kort därpå blev diktatorn återigen utfryst av det internationella samfundet. I mars 2011 antog FN:s säkerhetsråd, på initiativ av Frankrike, resolution 1973 som gav tillstånd att använda våld för att skydda civila i Libyen. Sju månader senare, den 20 oktober, dog Muammar Khadaffi efter att ha lynchats av en folkmassa.
Den första rättegångsdagen, måndagen den 6 januari, ägnades mest åt procedurfrågor. Sarkozys advokater hävdar bland annat att domstolen saknar befogenhet att döma i målet.
– Att insinuera att Nicolas Sarkozy är ett offer för rättsväsendet är inte värdigt vare sig er karriär eller er talang, svarade Quentin Dandoy, en av de tre åklagarna advokaten.
Det är oklart exakt när under rättegången som Frankrikes före detta president kommer att få ge sin version av händelserna.
Fakta.Målet mot Sarkozy
● Claude Guéant, snart 80 år den 17 januari, tidigare generalsekreterare för Elyséepalatset.
● Brice Hortefeux, 67, haft en lång politisk karriär, inklusive sex år som minister
● Eric Woerth, kassör för kampanjen 2007, i dag parlamentsledamot för departementet Oise, representerar Ensemble pour la République.
● Totalt står 13 personer står åtalade för ”aktiv och passiv korruption, olaglig kampanjfinansiering och kriminell konspiration.”
● De flesta riskerar upp till tio års fängelse samt att fråntas rätten att inneha offentliga ämbeten och medborgerliga rättigheter. Även om fyra nyckelpersoner saknas kommer rättegången, som är planerad att pågå i tre månader, att överskuggas av det faktum att några av de viktigaste aktörerna i fallet har avlidit.