Innan USA-valet 2008 ställde sig dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) bakom Barack Obama som presidentkandidat. Men inför valet 2024 har Ulf Kristersson (M) inte velat ta ställning för varken Kamala Harris eller Donald Trump.
Regeringen har i princip anammat tidigare statsministern och S-ledaren Stefan Löfvens hållning inför det amerikanska valet 2020, då han inte heller valde sida. Det är viktigare för regeringen att ha goda relationer med USA.
Men på regeringskansliet pågår ett intensivt arbete för att förbereda regeringen för olika scenarier och knyta kontakter med de olika lägren.
Enligt DN:s uppgifter görs det grundliga analyser av vad som väntar om Harris eller Trump vinner valet – men också om valresultatet drar ut på tiden eller ifrågasätts.
Opolitiska tjänstemän från de flesta departement har, enligt DN:s uppgiftslämnare, bildat ”Arbetsgrupp val”. Det är i princip en kopia av hur man gjorde inför USA-valet 2020, men nu ingår också tjänstemän från det nationella säkerhetsrådet, ett kansli för säkerhetsfrågor under statsministern.
Gruppen hämtar in underlag från de olika departementen, tar det vidare till den politiska ledningen under Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) innan det till sist hamnar på deras bord.
På Finansdepartementet analyseras till exempel hur ekonomin kan påverkas om handelstullar införs.
Oavsett vem som vinner så räknar DN:s källor på regeringskansliet med att protektionismen kan komma att öka i USA – något som påverkar även Sverige.
USA är Sveriges tredje största exportland efter Tyskland och Norge. Det gör att svenska företag och jobb kan drabbas om USA inför höjda handelstullar.
Beräkningar från Kommerskollegium pekar på att Donald Trumps föreslagna tullhöjningar på handel med Kina (60 procent) och andra länder (10-20 procent) skulle få långtgående globala konsekvenser.
Enligt myndigheten skulle det för Sveriges del innebära en minskad export till USA med 16 procent.
– Det är klart att den typen av spänningar riskerar att missgynna Sverige. Att införa omfattande tullar riskerar att få betydande negativa konsekvenser för både handel, tillväxt och sysselsättning. Vi har många globala storföretag som är beroende av varor från tiotals om inte hundratals olika länder, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
Han beskriver hur han och hans kollegor tätt följer den politiska debatten.
– Hur går tonaliteten? Inte bara i presidentvalet, utan också i valet till senaten och representanthuset, för att få en känsla av vilken politik som kommer att föras efter valet, säger han.
Socialdemokraten Ann Linde minns hur det var när Trump vann valet 2016. Då var hon först EU- och handelsminister och senare utrikesminister i den S-ledda regeringen.
– Man drev en politik som var ”America first”. Man ville minska handelsavtal och man ville vara protektionistisk, säger hon.
I dag sitter Ann Linde i flera internationella tankesmedjor, bland andra ODI och europeiska FEPS, och följer amerikansk politik noga. Hon vill framför allt peka ut fem områden som kan påverkas negativt för svensk del om Trump blir nästa president – säkerhets- och utrikespolitiken, klimatet, de så kallade kulturkrigsfrågorna och ekonomin.
– Går Trump ut så hårt som han sagt i valkampanjen att han ska göra så finns en uppenbar risk att Kina svarar och så har man ett handelskrig. För oss som är så exportberoende är det väldigt väldigt dåliga nyheter, säger Linde.
Ann Linde är ändå mest bekymrad över säkerhetspolitiken med synen på Ukraina, Ryssland och Nato. Trumps löfte om att han skulle kunna avsluta Rysslands krig mot Ukraina på 24 timmar ser Linde som mycket oroväckande.
– Låter man Ryssland vinna eller låter Ukraina bli försvagat så påverkar det säkerheten för Sverige.
Också på EU-nivå förbereder man för olika utfall. Moderaten Tomas Tobé, som sitter i EU-parlamentet, är tydligare än både Kristersson och Dousa med hur han ser på Donald Trump.
– Det är ingen tvekan om att en Trumpvinst väcker fler frågetecken i stödet till Ukraina och i förlängningen för Europas säkerhet. Men vi kommer att behöva ta ett större ansvar för vår egen säkerhet alldeles oavsett valutgången, säger han.
Vad befarar du?
– Utan ett amerikanskt stöd till Ukraina så kommer vi hamna i stora problem. Det skulle få stora effekter om det skulle bli ett radikalt skifte. Men det återstår att se.
EU:s medlemsländer arbetar nu med att öka de egna satsningarna på försvaret, säger Tobé.
– Men vi för också diskussioner om hur vi ska kunna stärka upp ett mer gemensamt europeiskt försvar. Hur det ska bli mer kostnadseffektivt och hur vi kan samordna oss bättre. Vi har också säkerställt att det finns ett starkt stöd för Ukraina i EU.
Läs mer:
Så påverkas Sveriges försvar om Trump vinner
Guide: Snabbt och smart om USA-valet
