Efter fredagens raseri mot det förslag som ordförandelandet Azerbajdzjan presenterade är förhandlingarna i Baku nu långt inne på övertid. Framför allt fattiga länder reagerade närmast med chock på utkastet till överenskommelse, där länderna erbjuds 250 miljarder dollar om året i ekonomiskt klimatstöd – mycket långt från de minst 1 000 miljarder dollar som en FN-analys konstaterat är vad som egentligen krävs.
”Vi kan inte förväntas gå med på en text som visar sådant förakt för sårbara människor”, skrev AOSIS, en koalition av ö-nationer, i ett uttalande.
Samtidigt riktas förnyad kritik mot det land som alltmer utkristalliseras som förhandlingarnas stora sabotör: Saudiarabien. Delegater och observatörer har tidigare uppgett för DN att landet beter sig på ett sätt som de aldrig tidigare varit med om i förhandlingarna.
Alden Meyer, senior rådgivare vid klimattankesmedjan E3G, har varit på varje klimatmöte de senaste 32 åren – och reagerar starkt på landets beteende i år.
– Saudiarabien har varit extremt högljudda, säger han.
På torsdagen höll Saudiarabiens delegat Albara Tawfiq, i egenskap av ordförande för den 22 länder starka Arabgruppen, ett mycket kritiserat anförande i Baku. Han motsatte sig på alla formuleringar om fossila bränslen, mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter, något som fick klimatminister Romina Pourmokhtari att ta till kraftord.
– Det är enormt frustrerande när vissa länder skapar oreda och häller olja på elden. När de inte är villiga att förflytta sig, inte är villiga att kompromissa, sade hon.
DN har sökt Saudiarabiens delegation, som inte har återkommit.
FN:s generalsekreterare António Guterres har de senaste timmarna haft enskilda samtal med flera delegationer, för att försöka få länderna att närma sig en kompromiss. Men Saudiarabien svarade inte ens på generalsekreterarens inbjudan, enligt uppgifter till DN.
Samtidigt pågår intensiva förhandlingar om pengarna. Enligt uppgifter till DN är EU, USA, Japan och de andra stora givarländerna beredda att ge efter något. En delegat från ett EU-land uppger för DN att man kan tänka sig 275 miljarder dollar, en annan person med insyn uppger att det senaste budet nu är 300 miljarder dollar.
Det är en summa som även en expertgrupp med bland andra den framstående brittiska ekonomen Nicholas Stern menar är tillräcklig så som den är konstruerat i dagsläget – men i så fall från 2030 istället för 2035. Till 2035 skulle den behöva öka till 390 miljarder dollar.
– Vi tror att de här målen är genomförbara, säger Nicholas Stern och de andra ekonomerna i ett uttalande.
Men enligt de källor inom utvecklingsländers delegationer som DN pratat med är det en siffra som fortfarande är alldeles för låg.
– Det borde vara 600 miljarder dollar, säger en delegat i ett större utvecklingsland.
En delegat från ett annat utvecklingsland ger ett liknande budskap.
– Det är bedrövligt otillräckligt för att tillgodose behoven hos dem som befinner sig i frontlinjen av klimatkrisen, som inte har skapats av dem, säger delegaten.
Kommer länderna att kunna enas över huvud taget på mötet? Frågan är fortfarande öppen, där flera hoppas att man ändå kan nå en överenskommelse. Men samtidigt pekar flera på att vissa länder – som Saudiarabien – kan ha ett intresse av att se till att så inte blir fallet. I så fall skulle det få avslutas utan en överenskommelse och förhandlingarna skulle få fortsätta nästa gång världens länder samlas, i Bonn i juni nästa år.
– Många vet att de förmodligen inte kommer få en bättre deal då, med Trump som president, en ny regering i Kanada, kanske en ny i Australien, definitivt en ny i Tyskland och en försvagad regering i Frankrike och kanske också i Japan. Så politiken just nu är verkligen inte bra för klimatförhandlingarna, det är väldigt turbulent, säger Alden Meyer vid klimattankesmedjan E3G.
Texten uppdateras.
