Varje parti har sina trauman. För Sverigedemokraterna är året då ungdomsförbundet slängdes ut särskilt svårt. Ledarna för SDU, William Hahne och Gustav Kasselstrand, hade länge bråkat med moderpartiet när de 2015 uteslöts tillsammans med andra ledande SDU:are.
Problemet, som ledande sverigedemokrater beskriver det i dag, var ett ungdomsförbund så radikalt att de i grunden ville se en annan samhällsordning. Ur askan bildades det högernationalistiska partiet Alternativ för Sverige.
Sedan dess har SD:s partiledning inte bildat ett nytt ungdomsförbund. I stället finns nätverket Ungsvenskarna, som är direkt underställt partiledningen och fungerar som ett lojalt partiorgan. Men i snart tio år har en frustration bland medlemmarna funnits under ytan, och den interna debatten i partiet har aldrig lagt sig.
Efter en infekterad intern diskussion under hösten har partistyrelsen och verkställande utskottet nu tagit beslut om att Ungsvenskarna inte ska kunna bli ett fristående förbund förrän 2027, enligt uppgift till DN.
– Det finns en radikalisering hos Ungsvenskarna i ton och beteende som för tankarna tillbaka till SDU, och så kan vi inte ha det när vi vill in i regeringen, säger en SD-källa.
Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson tonar ner konflikten och beskriver beslutet som att man gör på samma sätt som när partiet bildar en ny kommunförening eller distrikt. En interimsstyrelse ska under en verksamhetsperiod öva sig, och om man visar att man klarar av det, ska det också vara möjligt att 2027 stå på egna ben.
– Det finns risker med allt. Men den stora skillnaden är att det kommer krävas ett medlemskap i SD framöver. I SDU var många medlemmar endast i ungdomsförbundet, säger Bäckström Johansson.
Men enligt DN:s källor är beslutet kontroversiellt och har upprört många i partiet. Varje år går man miste om runt två miljoner kronor som Ungsvenskarna skulle ha rätt till om man var ett eget förbund.
– I distriktsordförandegruppen var det stor frustration över att ett fåtal i partistyrelsen trollade bort korten, säger en SD-källa med god insyn.
Ungsvenskarnas nya nationella talesperson Denice Westerberg säger att hon tar beskedet om de uppskjutna planerna med ro.
– Vi gör redan nu stora organisatoriska förändringar, så att alla medlemmar och distrikt är förberedda när det händer. Men nu vill jag fokusera på att vinna valet 2026, säger hon.
Hur radikal framtoning SD kan ha – utan att förlora chansen att sitta i regering – är frågan som splittrat partiet under hösten. Nu ligger det också till grund för beslutet att hålla ungdomsförbundet i koppel fram till 2027.
– Målet är att bli fristående. Men jag tycker inte att vi ska anpassa vår kommunikation efter att andra partier säger om vi är regeringsdugliga eller inte, säger Denice Westerberg.
Mattias Bäckström Johansson säger sig förstå att många i Ungsvenskarna är frustrerade.
– När man ser våra framgångarna i skolvalet ser man en våg att bygga på för att få en stark ungdomsrörelse i partiet. Det är klart att det är svårare om man bara har kontaktpersoner i distrikten och ingen traditionell organisation, säger han.
Läs mer:
Interna maktkampen: Hur radikalt får SD vara?
Stress i SD: ”Saker blir försenade – det har känts som de förhalar”
