Inför det amerikanska presidentvalet 2020 föredrog en majoritet av svenska riksdagsledamöter Joe Biden. Men i SD och KD, fanns det ledamöter som ställde sig bakom Trump. En av dem var Mattias Karlsson – i dag riksdagsledamot och internationell sekreterare i partiet och fortfarande ett av SD:s tyngre namn.
– Patriotism och lag och ordning är betydligt mer tilltalande för mig än den vänsterradikala identitetspolitik som Demokraterna har anammat, sa han då.
Nu kommunicerar han och partiet något helt annat.
– Jag är orolig för de signaler som kommit från Trump och republikanerna, att engagemanget för Ukraina inte alls verkar vara så starkt som man önskat. Det finns en isolationistisk tendens som riskerar att gå ut över stödet till Ukraina, säger Karlsson.
I en intervju med Svenska Dagbladet i februari sa han att han skulle välja Biden om han hade en pistol mot huvudet. Nu vill han inte välja mellan Kamala Harris och Donald Trump. Han tycker att det blir fel ”hur man än gör”.
– Jag kan ändå tycka att det vore bra om bägge kandidaterna står fast vid stödet till Ukraina. Om de inte gör det tror jag att det hade varit bättre för Sverige att den som är beredd att fortsätta bistå Ukraina vinner.
Donald Trump har han inte mycket till övers för.
– Det finns väl en del som beundrar hans kämparglöd, inte minst nu efter attentatet. Men de flesta tycker nog som jag. Att han är en väldigt speciell person som inte uppvisat den bästa karaktären eller omdömet. Och som är väldigt osvensk i sitt sätt att vara.
Vad är det som är osvenskt?
– Hans skrytsamhet och storvulenhet.
Partiet tar inte ställning för någon av kandidaterna, säger SD:s utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson. Flera sverigedemokrater DN talat med tycker också att det är för tidigt att veta vad Harris står för. Men Emilsson delar Karlssons oro när det kommer till utrikes- och försvarspolitiken och ser Ukraina som en vattendelare mellan Demokraterna och Republikanerna.
– För Sverige är det existentiellt viktigt att vi har en pålitlig partner i USA där vi står fast i det långsiktiga stödet till Ukraina. Det är en del av en aggression som Ryssland driver mot det kollektiva väst. Jag tror inte att man skulle stanna där om man vinner kriget, säger han och fortsätter:
– Vi har sett hur Ryssland inkluderar Sverige i sina uttalanden om en rysk intressesfär. Vi ser hur Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea samarbetar. Det finns risk för spridningseffekter om USA tillsammans med Europa inte klarar att hålla i sitt stöd till Ukraina. Jag tror att det kan få ytterligare eldhärdar att blossa upp, säger han.
Emilsson tillstår att SD har ett behov av att markera att de står bakom stödet till Ukraina efter att partiledaren Jimmie Åkesson i våras sa i en intervju med GP att det finns en övre gräns för stödet – något som mötte stark kritik, även från de andra Tidöpartierna.
Kristdemokraten Hans Eklind, riksdagsledamot och ledamot i partistyrelsen, svarade i DN:s enkät för fyra år sedan att han föredrog republikanernas kandidat. Ett ställningstagande som fyllde hans mejlkorg med kritiska mejl.
– Jag känner mig mer som en republikan än en demokrat, sen råkade det vara Trump som var presidentkandidat, säger han som själv bott i USA flera år och noga följer den amerikanska politiken.
I dag är Hans Eklind försiktig med att ta ställning, han vill inte porträtteras som ”någon republikan”. Men oron för Ukraina delar han med Tidö-kollegorna i SD.
– Det finns anledning att fundera över vad Ukrainas öde blir om USA får en president som gör allvar med att inte engagera sig lika tydligt på den ukrainska sidan så att de ska kunna stoppa Putin.
