Seglingens flört med OS-publiken: Flygande båtar

Man såg tendensen redan i OS för tre år sedan.

Då lyfte katamaranbåtarna i tävlingsklassen nacra 17 från vattenytan i Tokyo.

I årets OS-seglingar i Marseille är flygeffekten än större.

Justeringar har gjorts på nacra-båtarna så de kan ”flyga” runt hela banan och inte enbart på undanvindarna. Därtill använder vindsurfingens nya gren IQFoil, liksom nya klassen kiteboarding, också så kallade bärplan under brädan som ökar både hastigheten och spänningsmomentet.

Vad det handlar om är så kallat ”foilande” båtar eller brädor, en trend som nu letat sig in på allvar i OS.

– Det är egentligen ganska enkelt. Du har ett bärplan, vilket gör att skrovet inte är i vattnet, förklarar Sveriges förbundskapten i segling, Magnus Grävare.

– Det blir som två vingar under vattnet som lyfter båten när man får mycket fart, vilket betyder att det går mycket fortare eftersom det blir mycket mindre motstånd.

Bild 1 av 3

Bild 2 av 3

Bild 3 av 3

Sverige har OS-deltagare i vindsurfing (Johanna Hjertberg) och nacra (Emil Järudd/Hanna Jonsson). I kite, som ibland beskrivs som en kombination av segling och wakeboard, saknas blågul representation.

– Det är här det går fortast, säger Grävare.

– Det finns så klart de som tycker att det här inte är segling. Men jag tycker att det är häftigt.

Det finns så klart de som tycker att det här inte är segling. Men jag tycker att det är häftigt.

Seglingen i OS har genom historien gått från stora båtar med större besättningar till allt mindre båtar och brädor. Bärplansbåtar, eller på engelska båtar med hydrofoil, blev nästa steg.

– Det finns ju en aspekt i att sporten måste synas, att det ska vara lite modernare, lite mer action, som skateboard eller (våg)surfing, säger Magnus Grävare.

– Den aspekten vill ju seglingen också anpassa sig till. Det kan man ju tycka vad man vill om, men det kommer se lite roligare ut på tv-bilderna.

Svenska vindsurfaren Johanna Hjertberg gick över från ”vanlig” surfbräda till en ”foilande” bräda för bara fem år sedan.

– När jag får tillräckligt hög fart lyfter brädan från vattenytan, förklarar OS-debutanten – som slutade på 20:e plats i vindsurfingstävlingen där finalseglingarna avgörs under fredagen.

– Det har varit en stor omställning, inte minst eftersom det går så mycket snabbare, det händer väldigt mycket på kort tid.

När jag får tillräckligt hög fart lyfter brädan från vattenytan.

En bakgrund inom tävlingsdans kan ha varit positiv för att lära sig den nya tekniken. Särskilt när det handlar om balans.

– Ja, det vill jag tro, säger 27-åringen och skrattar.

– Det är mycket koordination och kroppskontroll, det är lite akrobatiskt att ”foila”.

I nacra-klassen började Emil Järudd och Hanna Jonsson segla tillsammans precis när den senaste uppgraderingen av båten kom för två år sedan.

– Jag tror att det var bra att vi kom in som nytt team precis när förändringen skedde, för då var det nytt för alla. Vi har försökt jobba på att vara snabblärda, säger Hanna Jonsson medan Emil Järudd tillägger inför OS-starten:

– Det är en väldigt spännande utveckling. Vi hoppas att det ska bli bra bilder och intressant att kolla på.

Det blir ännu viktigare att verkligen ha koll på sitt material.

Förändringen har dock inneburit något nytt för seglarna; de kan numera aldrig vara för noga med att ta hand om sin utrustning.

– De som har varit bäst i alla klasser, även tidigare, har alltid varit noga med alla detaljer, men nu när vi ”foilar” blir det ännu viktigare att verkligen ha koll på sitt material, säger Emil Järudd och skrattar till:

– Jag fick övertala Hanna lite i början innan hon märkte att det var viktigt, men nu tar hon bort alla fettfläckar från våra ”foils” (bärplan) varje dag innan vi seglar.

Kan så lite som en fettfläck verkligen spela roll?

Hanna Jonsson svarar:

– Ja, i början – innan jag hade känt känslan av hur små, små ojämnheter på ytan på våra ”foils” kan påverka – hade jag lite svårt att förstå hur det skulle kunna vara så avgörande. Men sen visade det sig väldigt tydligt när vi en gång fick en nålsstor skada på vår ”foil”, och det var helt omöjligt att ”foila”. Så det gör väldigt stor skillnad.

Varje dag är hon framme med sprayflaskan med rengörningsmedel.

– Och sen är jag noga med att inte smörja ansiktet med solkräm och sen ta på ”foilsen”.

Förbundskapten Magnus Grävare förklarar bärplanens känslighet med fäste och grepp.

– Du får ju fäste i vattnet, det måste ju greppa i vattnet. Och har du någon ojämnhet eller en fettfläck på det här så stör det strömningen och du kan tappa greppet.

Det är dock inte bara viktigt att hålla koll på sitt material. Även taktik och teknik sätts på prov i flygande båtar.

Vad ska man tänka på när det går så mycket fortare?

– Det gäller verkligen att ha huvudet på spets hela tiden och justera hur högt vi flyger i vågorna. För flyger vi för högt släpper ”foilsen” greppet i vattnet och då kraschlandar båten i vattnet, då tar det väldigt skarpt stopp, säger Hanna Jonsson.

– Det går fortare ju närmare gränsen man ligger, så vi har övat på att krascha också, tillägger Emil Järudd.

– Har man gjort det några hundratals gånger kan man landa i att ”okej, vi kraschar, se till att stå stabilt, få upp farten igen”. Så det har handlat om att öva bort all tvekan eller rädsla.

Läs mer: Nya samspelet blev en fullträff – seglar för medalj i OS