Det finns ett porträtt på Nationalmuseum i Stockholm som sticker ut bland de andra. På målningen poserar en ung, svart man med en plym av fjädrar på huvudet. Han ler nöjt, samtidigt som han håller upp en schackpjäs mellan tummen och pekfingret. Porträttet föreställer Gustav Badin, som föddes i mitten av 1700-talet i Västindien. Han blev förslavad redan som pojke, och överlämnades 1760 som en gåva till det svenska kungaparet. Vid tiden var det trendigt bland högadel och kungahus att köpa slavpojkar från de europeiska kolonierna.

Baletten ”Gustavia”, som har nypremiär den 29 maj på Kungliga Operan, bygger på Badins historia. Hans livsöde berättas inte bara genom koreografi och musik, utan också genom de 250 kostymerna som dansarna bär. De är designade av den prisade modeskaparen Selam Fessahaye, som till uppdraget hämtat inspiration från den kända målningen på Nationalmuseum.

– Porträttet fastnade hos mig direkt. Det är inte ofta jag ser en svart person från 1700-talet, avbildad med sådan närvaro, och inte som symbol, bakgrundsfigur eller betjänt, utan med egen identitet, värdighet och pondus, säger hon när DN träffar henne på Operans kostymavdelning.

Badins dräkt på bilden är smyckad med detaljer i blått, och färgen återkommer även i balettföreställningen, där Selam Fessahaye klätt de kungliga karaktärerna i glittriga, maffiga kostymer i royal blue. Det var dessutom en av de blå dräkterna som blev designerns stora utmaning. Hon är känd för sina voluminösa plagg i tyll, som bland annat burits av Beyoncé och kronprinsessan Victoria, och till ”Gustavia” skapade Selam Fessahaye en kort klänning med stor tyllkjol. Visuellt var den svårslagen – men det fanns ett problem:

– När dansarna skulle lyfta benet märkte de att kjolen var för tung. Så klänningarna fick gröpas ur och klippas till så att de fungerade att dansa i, säger hon och demonstrerar genom att bläddra med handen genom de många, många lagren av prasslig tyll.

Huvudpersonen Gustav Badin bär en frackliknande dräkt i blått, med transparenta partier, pärlor och blomsterapplikationer. Selam Fessahaye berättar att det var en utmaning att skapa kläder som är detaljrika och sydda av vackra tyger, men som ändå tål att tvättas efter varje föreställning. Och trots att små detaljer inte alltid syns för publiken, var hon noggrann med att ändå inkludera dem.

– Jag tror att detaljerna bär känslan i plagget. Även om man inte ser allt exakt, så känner man när något är genomarbetat. Det lyser igenom och detaljerna fortsätter på något sätt att berätta, även när de inte syns tydligt.

Hon rör sig vant bland alla klädställningar på kostymavdelningen, där allting hänger noggrant och namnat. I bakgrunden surrar en symaskin och ett ångstrykjärn. Här har operans sömmerskor, tillsammans med Selam Fessahaye, omvandlat skisserna till färdiga plagg. Många av dem liknar röda mattan-kreationer eller plagg som visas på en modevisning, och viskar om Selam Fessahayes formspråk.

– Jag var livrädd när dansarna skulle prova kostymerna första gången och kände: ”Nu har vi gått över alla gränser!”. Jag trodde vi skulle behöva gå tillbaka tio steg, men jag blev glatt förvånad över hur öppna dansarna var för komplicerade kostymer.

Selam Fessahaye har en bakgrund som stylist och kostymör för film-, musik- och reklamproduktioner, och när hon 2018 debuterade med en egen kollektion på Stockholms modevecka skapade hon ett enormt buzz. I ett land, där grått, svart och beige dominerat paletten och där Filippa K-minimalism länge varit högsta mode, bjöd hon på en kontrast med djärva mönster, knalliga färger och stora silhuetter. I plaggen utforskas också frågor som rör identitet, könsroller och kroppar. Det beskrevs hur publiken blev rörd till tårar och ordet om hennes nyskapande kollektion spred sig snabbt. Sedan dess har 42-åringen haft modevisningar i New York och Lagos, klätt stjärnor som Rihanna och Lil Nas X och designat en Nobelklänning till kronprinsessan Victoria. Samtidigt som Selam Fessahayes formspråk hyllats, har hon också blivit uppmärksammad för att använda rasifierade modeller och lyfta frågor om representation.

– Jag pratar mycket om mellanförskap, att leva mellan många olika världar och att lära sig att se det som en styrka i stället för en svaghet, säger Selam Fessahaye som är född i Sverige med rötter i Eritrea. En av dräkterna i ”Gustavia” bär spår av hennes ursprung och är smyckad med ett emblem på geez, bokstäverna som används i språket tigrinja.

Inför uppdraget att designa kostymerna gick hon inte bara på sin första balett, utan djupdök även i research om Badin och läste hans gamla anteckningsböcker. Gustav Badin blev en officiell del av hovet under drottning Lovisa Ulrika, som inspirerades av filosofen Rousseaus idéer om en fri och experimentell uppfostran. När Badin blev vuxen fick han en riktig utbildning och blev så småningom drottningens förtrogne sekreterare som även medlade mellan henne och sonen Gustav III i en infekterad konflikt.

– Det är en otrolig berättelse. I Badins liv fanns det också mycket referenser till mellanförskap och att hela tiden anpassa sig till olika världar. Hans position är också väldigt komplex, eftersom han var en del av hovet och samtidigt bar på en historia av tvång, kolonialism och anpassning. För mig var det viktigt att hela tiden påminna mig om att jag arbetade med en väldigt liten pusselbit av Badins liv och historien runt honom, säger Selam Fessahaye.

Med kostymerna vill hon förstärka karaktärerna och resan de genomgår. I drottning Lovisa Ulrikas garderob finns till exempel en svart klänning med ett blödande hjärta, sytt av små röda stenar, som symboliserar hennes hjärtesorg när maken, Adolf Fredrik, dör. Allteftersom hennes öde blir dystrare förändras också hennes klädsel:

– Hon är matriarken och i början av föreställningen bär hon blått och stora silhuetter. Ju längre tiden går desto mörkare blir hennes klädsel och det är tajt, naket och genomskinligt. Mot slutet är det svart, berättar Selam Fessahaye.

När ”Gustavia” hade urpremiär 2024, såg hon baletten fem gånger.

– Det var en väldigt mäktig känsla att se premiären. Men problemet var att det var lite för nära, jag satt där och såg en del fel. ”Åh nej, det skulle ha varit sådär i stället”. Men den här gången kan jag uppskatta det på ett helt annat sätt, för nu har det gått lite tid. Nu är allt fint. Det ska bli jättekul att se den igen.

Fakta.Selam Fessahaye

Ålder: 42

Familj: Syster, bror, mamma och pappa.

Yrke: Designer.

Bakgrund: Debuterade på Stockholms modevecka 2018. Har haft modevisningar i New York och Lagos, medverkat i serien ”Selams stil” på SVT och sommarpratat 2021. Tog emot Damernas Världs pris Knappnålen 2018 och blev 2019 utsedd till Årets blickfång på Ellegalan. Hennes kläder har burits av bland andra Beyoncé, Rihanna och kronprinsessan Victoria.

Aktuell: Har designat kostymerna till baletten ”Gustavia” på Kungliga Operan.

Fakta.”Gustavia”

Vad: Balett inspirerad av prins Gustav Badin Couchi som föddes i Västindien i mitten av 1700-talet och dog i Stockholm 1822. Föreställningen spelades första gången 2024.

Vem: Regi av Amir Chamdin och koreografi av Pär Isberg. Huvudrollen dansas av Guillaume Diop och João Felipe Santana.

När: Har nypremiär på Kungliga Operan 29 maj.

Läs även:

Guillaume Diop: ”Att bli premiärdansare är en inträdesbiljett till olika roller”

Selam Fessahaye: Ibland vaknade jag som prinsessa, ibland som soldat

Share.
Exit mobile version