Artikeln i korthet
• Kriget mellan USA och Iran har lett till stigande oljepriser.
• Högre priser driver upp inflationen och påverkar räntor och tillväxt negativt.
• En lösning krävs snabbt för att undvika allvarliga följder.
De senaste dagarna har det kommit flera besked kring konflikten. Iran ska ha lämnat ett fredsförslag till USA. Trump har både hotat med nya attacker mot Iran och sedan meddelat att de skjuts upp eftersom det pågår ”seriösa fredsförhandlingar”.
Fortfarande skapar oklarheten kring utgången följder som kan ställa till det för både stater och vanliga konsumenters ekonomi.
– Det vi ser nu är effekterna av det höjda olje- och gaspriset, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.
Och de olika riskerna hänger tätt ihop.
Oljepriset
Roten till det onda. Att Hormuzsundet är stängt och nästan alla oljeleveranser stoppas har pressat upp oljepriset. Innan kriget bröt ut den 28 februari i år kostade ett fat Nordsjöolja (Brent) kring 70 dollar fatet. Nu har det stadigt legat kring 110 dollar fatet. På tisdagen var den uppe på 112 dollar som mest.
Inflationen
Risken är stor att prishöjningar kommer att sprida sig till andra områden och dra upp inflationen. Redan har det synts på exempelvis flygresor, konstgödsel och plast.
– Sverige ligger lite bättre till. Därför att vi har ett läge med extremt låg inflation än så länge, konstaterar Alexandra Stråberg.
Sänkningen av matmomsen den 1 april har bidragit till att den är på lägre nivå. Men bedömare – exempelvis Riksbanken – ser en risk för högre inflation framöver.
I både USA och Europa har siffrorna stuckit i väg. I USA låg inflationen i april på 3,8 procent. En bra bit över centralbanken Federal Reserves ena mål på 2 procent. På tisdagen flaggade också EU att deras inflationsprognos kommer att höjas.
Räntorna
Risken för högre inflation påverkar räntorna. De långa marknadsräntorna styrs mycket av vad man tror inflationen blir framöver. De senaste veckorna har räntan på svenska, tyska och amerikanska statsobligationer gått upp, vilket gör det dyrare när de ska låna upp pengar.
Alexandra Stråberg bedömer att den Europeiska centralbanken, ECB, kommer att behöva höja sin styrränta i år.
– Det är klart att ingen centralbank vill sätta in en broms i ekonomin när den lider. Men med en högre inflation så tror vi att det blir höjningar, säger hon.
För privatpersoner kan effekten bli att räntan på bundna boräntor går upp. För några veckor sedan fanns det förhoppningar om att svenska bundna boräntor skulle kunna gå ned. Nu är det risk för det motsatta.
Tillväxten
Här syns redan effekter. Finansminister Elisabeth Svantesson skrev i början på maj ned prognosen för svensk bnp till 2,3 procent i år. På tisdagen kom också besked att EU också kommer att sänka unionens tillväxtprognos.
Stagflation
Risken för hög inflation samtidigt som ekonomin stagnerar. Även om det inte råder just nu så finns fenomenet upp på bordet.
– Vi står inför en stagflationschock, sade exempelvis EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis till tv-kanalen CNBC på måndagen, enligt TT.
Osäkerheten
De flesta bedömare talar om att krisen måste lösas inom kort om inte skadeverkningar ska bli ännu allvarligare.
– Så länge det här pågår får vi hela tiden effekter på inflationen, på tillväxten och på räntan, säger Alexandra Stråberg.
Innan sommaren och inom några veckor är tidsbedömningar som nämnts tidigare.
– Jag tror inte att USA kommer att lämna det här kriget utan ett narrativ om att det varit framgångsrikt. Och då är frågan, hur ska man då komma fram till det när alla andra är övertygade om att det inte är framgångsrikt? säger Alexandra Stråberg.
Hon pekar på att Kina möjligtvis kan spela en aktiv roll för en lösning efter toppmötet med USA förra veckan.
Läs mer:
Experten om sänkta bränsleskatten: ”Ohållbart”
Felicia Åkerman: Hanterbar nota för krispaketet – än så länge
