När Alice föds en oktoberdag 2018 vill sjukhuset i Köpenhamn undersöka om den nyfödda har drogabstinens, innan hon omhändertas av danska myndigheter.
”Mamman vill avgiftas. Har därför rest till Sverige”, står det i journalanteckningarna veckor efter födseln.
När Alice är ett halvår gammal har de två nordiska grannländerna nått en överenskommelse och flickan flygs till Stockholm, där hennes mormor bor.
Alice placeras i ett familjehem. Det första av många.
Tre gånger ska hon slitas upp från rutiner och bostad, förskola och kompisar, syskon och föräldrar.
I juli 2022 kommer hon till Andrea och Julia Schaffer Flemks rödmålade villa i södra Stockholm. De är inte hennes första mammor, men de lovar att vara hennes sista.
Pärlor ligger utspridda över en pysselbok. På väggen med blommiga tapeter hänger kråkan från Mamma Mu. Här, hemma hos Julia och Andrea, har Alice lärt sig läsa och cykla.
– Vi hade funderat på om vi ville ha biologiska barn länge, men kände att det vore mer logiskt att ta hand om ett barn som redan finns. Det finns ju så många barn som inte har föräldrar eller stabil tillvaro, säger Julia.
Hon, som är plattsättare, och kriminologstudenten Andrea har varit tillsammans sedan 2016. De minns hur DN:s granskning av fallet ”lilla hjärtat” satte stopp för familjehemsplanerna.
– Vi backade. Det kändes för jobbigt att ha ett barn som kan tvingas tillbaka till en destruktiv miljö, utan att kunna göra något. Vi kom fram till att vi inte skulle klara av det, säger Julia.
Åren gick.
– När vi vände oss till socialtjänsten igen 2022 fick vi höra att det inte alls var som förut. Att lagen och praxis hade ändrats, säger Julia.
När Alice flyttade in hos paret hade hennes första tillfälliga uppehållstillstånd löpt ut. Samtidigt hade hennes biologiska mamma, som är thailändsk medborgare, varit spårlöst försvunnen i två års tid.
Julia och Andrea blev föräldrar med en försäkran om att allt skulle ordna sig kring flickans migrationsstatus. Farhågan om att ta hand om ett barn som sitt eget, för att sedan tvingas lämna det i otrygga händer, skulle aldrig drabba dem.
”Ni behöver inte ha någon oro!”, står att läsa i ett mejl från socialtjänsten som DN tagit del av.
”Ansökan om förlängning inkom i rätt tid och inga fel i hanteringen föreligger”, skriver socialsekreteraren.
Det var i maj 2023.
Migrationsverkets handläggning har pågått under halva flickans liv. Nu har familjehemsföräldrarna fått besked.
– Advokaten ringde en fredagskväll. Jag undrade vad det var för sjuk människa som ringde och skämtade. Det var helt ogreppbart, säger Andrea.
Alice ska utvisas eftersom socialtjänsten inte är behöriga att ansöka om uppehållstillstånd. Ansökan måste göras med samtycke av en vårdnadshavare, eller ”behörig ställföreträdare”.
– Det verkar vara så mycket ”moment 22”. De olika myndigheterna samverkar inte och det finns hela tiden återvändsgränder i systemet, säger Andrea.
35 telefonsamtal. 19 sms. 16 mejl. Alla utan svar.
Så beskriver socialtjänsten sina kontaktförsök till Alices biologiska mamma, efter att hon hade övervakat umgänge med sin dotter för sista gången. Det var snart fem år sedan.
– Vi har sagt från början att vi vill ta över vårdnaden, säger Julia.
Mejl som DN tagit del av bekräftar att frågan lyfts återkommande, och att socialtjänsten ser det som nästa steg.
Trots det har socialnämnden inte ansökt till tingsrätten om att flytta över vårdnaden till familjehemmet – förrän nu, när utvisningsbeslutet är ett faktum.
Under de två år och sju månader som de varit familjehem har de haft elva olika barn- och familjehemssekreterare. Personalen på Familjevården i Bromma har slutat och sjukskrivit sig på rullande band, berättar paret.
– Varje gång har vi sagt; ”snälla, gör en ordentlig överlämning den här gången”. Sen har nästa kommit och sagt ”oj, hon har ju ingen vårdnadshavare!”, säger Julia.
Enligt den nya lagstiftning som kommit att kallas Lex lilla hjärtat är socialnämnden skyldiga att överväga om familjehemmet ska få vårdnaden efter två år.
I Alices fall borde det gjorts tidigare än så, enligt Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet och föreståndare för Barnrättscentrum.
– Alla barn har rätt till och behov av att ha en vårdnadshavare som kan företräda dem.
Hon menar att mamman bör betraktas som ”varaktigt förhindrad” att ta sitt ansvar, vilket gör kommunen skyldiga att ansöka om att en ”särskilt förordnad vårdnadshavare” utses.
– Socialnämnden har ett tydligt ansvar att se till att barns behov blir tillgodosedda. Ett väldigt viktigt steg för att det över huvud taget ska vara möjligt är att det finns en vuxen som kan agera för barnets bästa.
När DN ställer frågor till Familjevården i Bromma, som hanterat Alice fall, säger de att de inte kan kommentera det enskilda ärendet. Enhetschefen Neda Kozic svarar övergripande på mejl:
”Ett övervägande om vårdnadsöverflytt innebär inte per automatik att en vårdnadsöverflytt verkligen sker”, skriver Neda Koziv.
”Det finns fler bedömningsgrunder som behöver vara uppfyllda för att en vårdnadsöverflytt ska vara aktuell. Bland annat ska familjehemmet vilja ta över vårdnaden och vi ska bedöma om de är lämpliga för uppdraget.”
Hon svarar inte på hur det kan komma sig att ett familjehem haft så många olika sekreterare, eller varför personalomsättningen är så hög.
I ansökan om vårdnadsöverflytt, som lämnades in nio dagar efter Migrationsverkets beslut, skriver Familjevården att Andrea och Julia tar hand om flickan ”som om hon vore deras egna biologiska barn”.
”De bedöms ha god förmåga att tillgodose Alices behov av kärlek, trygghet och omsorg”, fortsätter motiveringen till ansökan.
Migrationsverket anser att Alices situation uppfyller kraven på ”synnerligen ömmande omständigheter” för uppehållstillstånd. Om en vårdnadshavare gjort ansökan hade Alice alltså fått stanna i Sverige.
DN har pratat med Alices offentliga biträde som meddelat att han överklagat beslutet till Migrationsdomstolen.
Fem dagar efter att DN börjat ställa frågor om Alices ärende meddelar Migrationsverket att de begärt att ärendet ska återförvisas från Migrationsdomstolen.
– Det har tillkommit ny information, säger presschefen Jesper Tengroth.
Han kan inte säga vad för typ av information det rör sig om. Det är nu upp till Migrationsdomstolen att besluta om de ska pröva Alices ärende, eller om det ska skickas tillbaka och göras om hos Migrationsverket.
– Det är viktigt att komma ihåg att man inte genomför någon utvisning innan det vunnit laga kraft, säger Jesper Tengroth.
Om en stund ska Julia åka och hämta Alice på fritids. Sexåringen har ingen aning om uppståndelsen kring hennes framtid.
Julia och Andrea vill vänta in i det sista med att berätta att Migrationsverket fattat beslut om att hon ska utvisas ensam till ett land som hon aldrig besökt, vars språk hon inte talar.
Alice har inga kända släktingar i Thailand.
– Hon skulle hamna på barnhem, säger Julia.
Alice heter egentligen någonting annat.
